Hårt budskap i arbetskonfliktstatistiken – Expert kräver åtgärder: ”Orimliga sympatistrejker måste förbjudas”

I arbetskonflikterna år 2022 gick 962 600 arbetsdagar förlorade.

Enligt de senaste uppgifterna från Statistikcentralen fanns det totalt 64 arbetskonflikter år 2022 i Finland. Dessa berörde kring 177 600 arbetstagare.
Till följd av arbetskonflikterna gick 962 600 arbetsdagar förlorade. Det är betydligt fler än året innan. År 2021 deltog cirka 22 500 arbetstagare i arbetskonflikter. Då uppgick antalet förlorade arbetsdagar till cirka 34 100.

Bakgrunden till de mer omfattande arbetskonflikterna år 2022 var i huvudsak strejkerna inom kommun- och hälsovårdsbranschen våren 2022.

– Antalet förlorade arbetsdagar är enormt, närmare en miljon. Detta är rekord under hela 2000-talet, säger Företagarna i Finlands direktör Janne Makkula.

Hoppet riktas till fackföreningsrörelsen

År 2022 var antalet arbetskonflikter i Finland 64. Av dessa genomfördes 48 och 16 var hot om arbetskonflikter. Föregående år var antalet genomförda arbetskonflikter ungefär samma, cirka 50, men endast fem hot om arbetskonflikter. Den vanligaste orsaken till arbetskonflikterna var tvister relaterade till kollektivavtal. De konflikterna utgjorde 63 procent av arbetskonflikterna.

Enligt Makkula visar statistiken från år 2022 att skogs- och pappersindustrin övergick från nationella avtal till att fastställa arbetsvillkoren på företagsnivå.

– Detta såg fackföreningsrörelsen som ett hot. Ändring av strukturer, vilket är oundvikligt, visar sig tyvärr också som störningar på arbetsmarknaden. Jag hoppas ändå att även fackföreningsrörelsen förstår behovet av att öka företagsspecificiteten och inte hålla fast vid över 50 år gamla strukturer endast av föreningspolitiska skäl.

Läs även Företagarnas fullmäktige: Laittomat lakot kuriin, lisää paikallista sopimista (Få pli på olagliga strejker, öka lokala avtal) (på finska)

Strejker år 2022

• År 2022 var antalet arbetskonflikter i Finland 64. Av dessa genomfördes 48 och 16 var hot om arbetskonflikter. Föregående år var antalet genomförda arbetskonflikter ungefär samma, cirka 50, men då endast fem hot om arbetskonflikter.
• Den största delen av arbetskonflikterna, 46 stycken eller 72 procent, var strejker och hot om strejker.
• Den vanligaste orsaken till arbetskonflikter var tvister relaterade till kollektivavtal. Dessa var 40 stycken, alltså 63 procent av arbetskonflikterna. Av arbetsdagarna gick 86 procent förlorade i arbetskonflikter relaterade till kollektivavtalstvister.
• Antalet arbetskonflikter var störst inom industribranschen. Antalet förlorade arbetsdagar var störst inom hälso- och socialtjänsterna.

Källa: Statistikcentralen

Krav på orimliga sympatistrejker

År 2022 förekom 31 procent av arbetskonflikterna i industribranschen. Inom hälso- och socialtjänsternas bransch statistikfördes det största antalet arbetstagare som deltog i arbetskonflikter. Dessa var totalt 31 500 arbetstagare. Branschen i fråga hade även det största antalet förlorade arbetsdagar (263 000 arbetsdagar).

Janne Makkula påminner om vikten av arbetstagarnas lagstadgade rättigheter.

– Arbetskonflikter hör till demokratin. Finland borde dock förnya den tiotals år gamla lagstiftningen om arbetsfred eftersom den är föråldrad och inte heller motsvarar lagstiftningen i konkurrerande länder.

– Orimliga sympatistrejker riktade mot företag som står utanför arbetstvister måste förbjudas, politiska strejker riktade mot demokratiskt beslutsfattande måste begränsas avsevärt på samma sätt som i de andra nordiska länderna och konsekvenserna av olagliga strejker måste skärpas, säger Makkula.

Enligt statistikcentralen var mer omfattande konfliktåtgärder som de år 2022 rätt så vanliga på 1980-talet och ännu i början av 1990-talet. Så här omfattande åtgärder har varit klart mer sällsynta under 2000-talet.