Inkomstregistret orsakade kaos för revisionsbyråerna och företagarna i januari – “Fasa inför nästa år”
Inkomstregistret fungerar inte tekniskt och det anpassas inte efter den verkliga löneutbetalningen, säger företagarna. Det här har ökat arbetsmängden, stressen och kostnaderna. Systemet utvecklas tekniskt, men det krävs en förändring i inkomstregisterlagen för att slippa de största problemen.
Inkomstregistret togs i bruk i början av året och har gjort januari till en pina för revisionsbyråerna och företagarna. Systemet har upplevts svårt, arbetsmängden är orimlig och kostnaderna har ökat.
”Skattemyndigheten har inte haft beredskap för att genomföra den här reformen. Ännu i november 2018 var allt halvfärdigt, i mitten av december var deras system nedstängda och då hade företagarna inte möjlighet att få sina egna andelar i skick under 2018. En del av företagen kunde påbörja förberedelserna först den 2.1.2019.”
”Inkomstregistret har orsakat revisionsbyråerna en stor arbetsbörda och den huvudsakliga orsaken är anslutningar som inte fungerar. Det har varit som ett bingospel: går det igenom eller ej. I januari har vi kunnat utföra cirka 55 procent produktivt arbete, den resterande tiden går åt till att uppdatera registeruppgifter, säkerställa om det gick igenom eller inte.”
”Revisionsbyråerna kan inte fakturera kunderna för tiden som går åt till detta. Vem betalar det här?”
”I vårt eget företag sköter revisionsbyrån lönerna och om vi skulle betala lön två gånger i månaden till våra arbetstagare skulle det varje månad innebära en utgift på 670 euro plus revisionsbyråns timdebitering. Tidigare betalade vi löneförskott i mitten av månaden men i januari gav vi upp den här praxisen. Som företagare behöver vi inte agera bank åt arbetstagarna och enligt arbetsavtalet betalas lönen en gång i månaden.”
Det här är endast en del av de känsloyttringar som inkomstregistret har orsakat i januari. Revisionsbyråerna är inte villiga att kommentera i eget namn eftersom de inte vill stå upp mot skattemyndigheten.
Konstruktiv diskussion med Skatteförvaltningen
Trots kritiken tackar revisionsbyråerna Skatteförvaltningen för den konstruktiva diskussionen. Skatteförvaltningen grundade ett kundråd redan år 2012. Kundrådet består av sammanlagt cirka 50 aktörer inom branschen. De träffas på fem orter. Personerna som ansvarar för Skatteförvaltningens verksamhet, precis som inkomstregistrets ansvarspersoner, sammanställer responsen från råden. En revisionsbyråkoordinator organiserar råden och responsen från alla kanaler riktas till koordinatorn.
Enligt Skatteförvaltningens kommunikationschef Anu Mujunen har inkomstregistret behandlats på kundrådet minst två gånger.
– Vid sidan av råden har vi även samarbetat med intressentgrupperna och det gör vi gärna även i fortsättningen, säger Mujunen.
Uleåborgsföretagaren Johanna Rahkala, på Tilipalvelu Tilit Tasan, påpekar att revisionsbyråerna redan uppmärksammat problemen med inkomstregistret i kundråden, men att man inte reagerade tillräckligt i det skedet. Som exempel tog man upp den alltför korta anmälningstiden på fem dagar och löneförskottsärendet i kundrådet.
Tekniska förbättringar, lagen bestämmer praxisen
Skatteförvaltningen och dess inkomstregisterprojekt har fått respons och det är välkommet även i fortsättningen. Det finns en observationsblankett för utveckling av systemets tekniska sida och korrigering av fel. För övrig respons finns en separat blankett och kundrespons kan även ges under kundservicesituationer via chatten och per telefon.
– Vi strävar efter att ta tag i problemen direkt. Vi utvecklar systemets användbarhet utgående från kundresponsen, säger projektets kommunikationschef Marjo Björk .
Skatteförvaltningen har även egna mer allmänna responskanaler där man kan ge respons anonymt.
Elina Hakola
elina.hakola (at) yrittajat.fi
