Många företagare drabbas hårt av beslutet från ramförhandlingarna – “Momshöjningen är för hög”
Budgetramen är klar och den innehåller nya sparåtgärder som väntas uppgå till 2,8 miljarder. En större del än väntat – omkring hälften – består av skattehöjningar. Åtgärderna är enligt Företagarna i Finland nödvändiga för att förbättra de offentliga finanserna.
– Finlands ekonomiska situation är mycket allvarlig. Förändring behövs, även om den gör ont. Effekterna kan bli ännu mer smärtsamma senare om riktningen inte vänds, säger vd Mikael Pentikäinen.
Regeringen beslutade om skattehöjningar på mer än 1 miljard euro. Största delen täcks av en höjning av den normala momssatsen från 24 % till 25,5 %. Momshöjningen är mindre skadlig än höjningen av skatterna på arbete och företagande, menar Företagarna.
– Höjningen är ändå för hög. Den kommer att drabba många av de företagare som fått sin FöPL-skatt höjd och som också drabbas av avskaffandet av den lägre momsgränsen 2025. Höjningen kommer att göra livet svårt för många företag eftersom få kan överföra den till sina priser, säger Pentikäinen.
– Desto viktigare är det att regeringen höjer momsskyldighetens nedre gräns till 30 000 euro. Det har också skattemyndigheterna rekommenderat, tillägger Juhana Brotherus, chefsekonom och direktör för Företagarna i Finland.
De reducerade mervärdesskattesatserna som nu ligger på 14 och 10 procent, kommer inte att höjas.
Brotherus ser ökningen av den allmänna momssatsen till den näst högsta i EU som problematisk. Företagarna i Finland anser att momssatsen borde landa på 25 procent istället för 25,5.
– För det första skulle 25-procentsnivån vara densamma som i Sverige och Danmark. För det andra skulle en fjärdedel vara enklare att beräkna för både företagaren och konsumenten. För det tredje skulle en höjning enbart av den högsta skattesatsen öka skillnaden mellan den reducerade skattesatsen och den högsta skattesatsen till den högsta nivån sedan 1998. Skillnaden i skattesatser påverkar olika företag på olika sätt och ökar risken för skattefusk, säger han.
En drastisk sänkning av hushållsavdraget
– Momshöjningen drabbar den krisande byggsektorn och kommer att påverka priset för nya bostäder och renoveringar. Samtidigt kommer en mycket kraftig sänkning av hushållsavdraget att påverka efterfrågan på tjänster, förutspår Brotherus.
Regeringen kommer att förbättra förutsättningarna för ekonomisk tillväxt genom att införa yrkesdiesel för tunga transporter, när EU-direktivet om handel med utsläppsrätter för bränsledistributörer träder i kraft 2027.
– Beslutet om yrkesdiesel var väntat. Finland befinner sig i ett utmanande läge och vi måste göra allt för att förbättra vår konkurrenskraft. Intäkterna från utsläppshandeln för vägtransporter måste användas för att stärka övergången och införandet av alternativa renare bränslen, säger Brotherus.
Oro för genomförandet av investeringsincitamentet
Regeringen förbereder en tillfällig skattelättnad för “stora” industriinvesteringar som stöder övergången till en klimatneutral ekonomi, såsom batteri- och vätgasprojekt och den fossilfria stålindustrin.
– Den planerade skattelättnaden är kostsam ur statsfinansiell synvinkel. Finland följer de stora EU-ländernas exempel och går med i tävlingen om vilket land som beviljar de högsta statliga stöden åt storföretagen. Maximalt 150 miljoner euro och 20 procent per projekt är en mycket stor skattelättnad med finska mått mätt, säger Brotherus.
– Villkoren för skattelättnaderna bör också gälla mindre företag. Det finns ingen minimigräns för storleken på stödet, men i pressmeddelandet hänvisas det enbart till stora investeringar. Små och medelstora företag har en viktig roll som utvecklare av grön teknik och möjliggörare av omställningen. Det finns ingen anledning att utesluta ett stort antal småskaliga projekt från stöd, menar han.
Enligt Brotherus är det viktigt att stödet inte riktas till projekt som ändå skulle genomföras. Skattelättnaden bör locka och uppmuntra nya projekt som stöder övergången till en klimatneutral ekonomi i Finland. Enligt regeringen ska skattelättnaden beviljas fram till utgången av december 2025 för nya investeringsprojekt som man beslutat genomföra.
– Den kritiska punkten är att avdraget bör vara retroaktivt från och med nu, annars finns det en risk för ett totalt investeringsstopp tills lättnaden träder i kraft, påpekar Brotherus.
Arbetsmarknadsreformer måste drivas igenom
Företagarna gläds åt att fokus nu har flyttats från ekonomi till strukturreformer inom välfärdsområdena.
– En förändring av de rigida personaldimensioneringarna inom dygnetruntvården är nödvändig. Den ger möjlighet till innovativa lösningar. Ett ökat samarbete och en rättvis konkurrens med den privata sektorn ger möjligheter att förbättra kvaliteten och effektiviteten i framtiden, säger Pentikäinen.
Pentikäinen betonar att regeringen måste genomföra de strukturella reformerna i sitt program.
– Det är viktigt att regeringen är fast besluten att genomföra arbetsmarknadsreformer och andra åtgärder för att stärka tillväxten och konkurrenskraften. En viktig del av tillväxtpaketet är att öka konkurrensen och stävja den offentliga sektorns affärsverksamhet, som äter upp de privata företagens tillväxt och leder till slöseri med skattebetalarnas pengar genom bland annat kringgående av upphandlingslagstiftningen.
