Rekrytering

Enligt jämställdhetslagens 8 § 1 moment gör sig arbetsgivaren skyldig till diskriminering om han vid anställning eller uttagning till en viss uppgift eller utbildning förbigår en person som är mer meriterad än den utsedda av motsatt kön, om inte arbetsgivarens förfarande har berott på någon annan omständighet än kön och den omständigheten är godtagbar eller om inte det finns sådana vägande och godtagbara skäl till förfarandet som beror på arbetets eller uppgiftens art.

Tillämpningsområdet av jämställdhetslagen utsträcker sig till diskriminering p.g.a. graviditet eller föräldraskap. Arbetsgivarens rekryteringsbeslut får inte påverkas av att den arbetssökande är gravid eller ska bli på familjeledighet. Arbetsgivaren skall välja den mest meriterade arbetstagaren oberoende av om hon kan inleda arbete direkt p.g.a. graviditeten eller inte.

Arbetsgivaren kan gynna det underrepresenterade könet vid anställningen om det baserar sig på en jämställdhetsplan enligt jämställdhetslagens 6 a § och om gynnandet uttryckligen baseras på strävan att förbättra jämställdheten i företaget eller på dess enskilda arbetsplats.

Utöver könen får arbetsgivaren inte heller diskriminera arbetssökande på andra grunder. Arbetsgivaren får inte utan godtagbar anledning behandla arbetssökande olikt p.g.a. ålder, etniskt eller nationellt ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd, funktionshinder, sexuell läggning, familjeförhållanden, fackföreningsverksamhet, politisk aktivitet eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person.

Likabehandling är alltså huvudregeln, men man kan frångå det om arbetsgivaren har en godtagbar orsak därtill. Den godtagbara orsaken måste vara verklig och den utvärderas utgående från de krav som arbetet ställer på arbetstagaren. Arbetsgivaren kan t.ex. kräva klanderfria kunskaper i svenska av en arbetstagare vars huvudsakliga uppgift är regelbunden kommunikation med svenskspråkiga kunder. Däremot kan man knappast ställa detta krav på t.ex. städare.

Religiösa samfund och politiska partier är i vissa situationer i särställning. Religiösa samfund kan kräva medlemskap av de arbetstagare som arbetar med gudstjänster och övriga religiösa förrättningar och undervisning. Av en lärare i religion för det evangeliskt-lutherska och det ortodoxa kyrkosamfundet kan ett motsvarande krav dock inte ställas. Av medarbetarna inom politiska partier kan man också kräva delandet av partiets politiska övertygelse då när övertygelsen på ett nära sätt har samband med arbetsgivarorganisationens målsättningar och uppfyllandet av vissa arbetsuppgifter förutsätter en viss övertygelse. En tilläggsförutsättning är att arbetstagaren representerar sin arbetsgivare d.v.s. det politiska partiet utåt.

Diskrimineringsförbudet gäller också arbetsplatsannonsering och arbetsintervjun. Det är förbjudet att t.ex. i arbetsplatsannonsen söka enbart kvinnor eller män eller förutsätta en viss ålder av de sökande, om inte det finns av arbetet eller uppgiften härledda tunga och godtagbara skäl därtill.