Familjeledigheter

Arbetstagaren har enligt arbetsavtalslagen rätt till ledighet för den tid då han eller hon kan få moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapeng.

Moderskapsledigheten börjar tidigast 50 och senast 30 vardagar (ca. fem veckor) före den beräknade tidpunkten för barnets födelse. Moderskapsledigheten varar i 105 vardagar, d.v.s. för cirka fyra månader. Som vardagar räknas måndag till lördag, med undantag för söckenhelger.

Faderskapsledigheten är högst 54 vardagar, d.v.s. cirka nio veckor. Pappan kan enligt sitt eget val vara hemma samtidigt som mamman i 1–18 vardagar under den tid som mamman får moderskapspenning eller föräldrapenning. Pappan kan ta ut hela faderskapsledigheten på en gång eller dela upp den. De 1–18 vardagar som tas ut samtidigt med mamman kan delas upp i högst 4 delar. Den faderskapsledighet som tas ut efter föräldrapenningsperioden kan delas i högst två delar. De ledigheter som är avsedda för pappan kan inte flyttas över till mamman.

Barnets båda föräldrar kan ta ut föräldraledighet (158 vardagar från det att moderskapsperioden upphört, hos adoptivföräldrar 234 vardagar från barnets födsel, dock minst 200 vardagar) heltid eller deltid. En partner till en förälder som lever i ett registrerat parförhållande har rätt till föräldraledighet, om barnet har fötts eller andra partnern har adopterat under 7-årigt barn efter att partnerskapet har registrerats.

Bägge föräldrar kan hålla föräldraledighet på heltid i högst två perioder. Minimilängden på perioden är 12 vardagar. Man kan hålla föräldraledighet så att bägge föräldrarna ingår avtal med sina arbetsgivare om arbetstidsförkortning och motsvarande sänkning av lönen för minst två månader. Föräldrar som är på partiell föräldraledighet kan sköta barnet antingen varannan dag eller varannan vecka eller så att ena föräldern sköter barnet under förmiddagarna och den andra föräldern under eftermiddagarna.

Arbetstagaren har rätt till två heltida vårdledighetsperioder för skötseln av barn under 3-år. Rätten till vårdledighet för adoptivförälder fortgår minst två år från adoptionen, men inte efter det att barnet börjar skolan.

Minimilängden för en period av vårdledighet är en månad. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan också komma överrens om fler än två kortare perioder av vårdledighet. Enbart endera föräldern eller vårdnadshavaren kan vara vårdledig i sänder. Den andra föräldern kan dock hålla en period av vårdledighet samtidigt som den andra föräldern är på moderskaps- eller föräldraledighet.

Arbetstagaren kan hålla partiell vårdledighet till slutet av barnets andra skolår (juli), eller om barnet hör till förlängd läroplikt, till slutet av det tredje skolåret. En förälder till ett handikappat eller långtidssjukt barn som är i behov av särskild vård och omsorg kan få partiell vårdledighet till dess barnet fyller 18 år.

En arbetstagare som har varit anställd hos samma arbetsgivare sammanlagt minst sex månader under de senaste 12 månaderna kan få partiell vårdledighet.

Arbetsgivaren kan vägra att avtala om ledighet eller att ge ledighet, endast om ledigheten åsamkar arbetsplatsens produktions- eller serviceverksamhet allvarliga olägenheter, som inte kan undvikas med skäliga arbetsarrangemang. Arbetsgivaren skall för arbetstagaren lägga fram en utredning om de omständigheter som ligger till grund för vägran.

Om en arbetstagares barn eller något annat i hans eller hennes hushåll varaktigt boende barn som inte har fyllt tio år plötsligt insjuknar, har arbetstagaren rätt till tillfällig vårdledighet under högst fyra arbetsdagar åt gången för att ordna vård eller för att vårda barnet. Denna period betalas inte lön enligt lagen, men i många kollektivavtal har man en bestämmelse om att denna period betalas lön.

Dessutom har en arbetstagare har rätt till tillfällig frånvaro från arbetet, om hans eller hennes omedelbara närvaro är nödvändig på grund av en oförutsägbar och tvingande orsak i samband med en sjukdom eller olycka som drabbat hans eller hennes familj (frånvaro av tvingande familjeskäl).

Arbetstagaren skall underrätta arbetsgivaren om sin frånvaro och orsaken till den så snart som möjligt. På arbetsgivarens begäran skall arbetstagaren lämna en tillförlitlig utredning om orsaken till frånvaron.

Man skall meddela om användandet av respektive ledighet till arbetsgivaren minst två månader innan ledigheten börjar. Om föräldraledighet vid adoption skall man meddela två månader före ledigheten börjar, om det är möjligt. Anmälningstiden för ledigheter som räcker högst 12 vardagar är dock en månad. Om det på grund av ordnandet av vården av barnet då maken börjar arbeta inte är möjligt att iaktta en anmälningstid på två månader, har arbetstagaren rätt att bli föräldraledig när en månad förflutit från anmälan, om inte detta medför betydande olägenhet för produktions- eller serviceverksamheten på arbetsplatsen. Om arbetsgivaren anser att han inte kan samtycka till en anmälningstid om en månad, skall han för arbetstagaren lägga fram en utredning om de omständigheter som ligger till grund för vägran.

Arbetstagaren får av grundad anledning ändra tidpunkten för ledigheten och dess längd genom att anmäla detta till arbetsgivaren senast en månad före ändringen. Om inte arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överrens annorlunda, är det endast möjligt att avbryta familjeledighet eller ändra dess tidpunkt då det har inträffat en grundad anledning därtill som hänför sig till förutsättningarna för vården av barnet. Före man meddelar om ledigheterna är det skäl att man förutser frågorna kring användandet av ledigheterna och fördelningen av dem.

Förlängd prövotid på grund av arbetstagarens frånvaro

Om arbetstagaren under prövotiden har varit frånvarande från arbetet på grund av arbetsoförmåga eller familjeledighet, har arbetsgivaren rätt att förlänga prövotiden med en månad för varje period av 30 kalenderdagar som arbetsoförmågan eller familjeledigheten fortgår.