Semester
Semestern är den längsta perioden som förkortar arbetstiden och som berör alla arbetsgivare.
Kvalifikationsåret avviker från kalenderåret och omfattar tiden 1.4 – 31.3. Semestern intjänas beroende på arbetsförhållandets längd antingen 2 eller 2,5 dagar för varje full kvalifikationsmånad. Om anställningsförhållandet vid slutet av kvalifikationsåret fortlöpt utan avbrott under ett år, intjänar arbetstagaren två semesterdagar för varje full kvalifikationsmånad. Då arbetsförhållandet varat över ett år vid slutgången av kvalifikationsåret, intjänar arbetstagaren 2,5 dagar semester för varje full kvalifikationsmånad. Beräkningssättet ändras alltid den 1 april. Vid beräkningen av semesterns längd avrundas en del av en dag till en hel semesterdag.
Semester intjänas antingen enligt 14 dagars- eller enligt 35 timmarsregeln. 14 dagarsregeln omfattar de arbetstagare som enligt sitt arbetsavtal arbetar minst 14 dagar per månader. 35 timmarsregeln berör de arbetstagare som inte omfattas av 14 dagarsregeln och som arbetar minst 35 timmar per månad. Arbetstagaren intjänar semester alltid enligt någondera regeln, inte båda samtidigt.
Som en full kvalifikationsmånad anses för arbetstagare som intjänar semester enligt 14 dagarsregeln en sådan månad då arbetstagaren arbetat i minst 14 arbetsdagar eller dagar som enligt semesterlagens 7 § 1 eller 2 mom. är likställda med arbetade dagar. Ifall arbetstagaren intjänar semester enligt 35 timmarsregeln, anses som en full kvalifikationsmånad en kalendermånad för vilken arbetstagaren kan räkna sig till godo minst 35 arbetade timmar eller timmar som enligt 7 § är likställda med arbetade timmar.
Den egentliga semesterperioden är 2.5 – 30.9, under vilken arbetsgivaren är skyldig att ge ut sommarsemestern. Vintersemestern ska ges ut senast före ingången av följande semesterperiod, d.v.s. under 1.10 – 30.4.
Enligt semesterlagen intjänar arbetstagaren semester även för frånvaro som är likställt med arbetstid. Regeln berör alla arbetstagare oberoende av enligt vilken intjäningsregel de intjänar semester:
- Frånvaro från arbetet under en tid för vilken arbetsgivaren enligt lagen är skyldig att betala lön för arbetstagaren.
- Den tid under vilken arbetstagaren är frånvarande från arbetet på grund av sådan ledighet för utjämnande av arbetstiden genom vilken arbetstagarens genomsnittliga veckoarbetstid utjämnas så att den motsvarar den i lagen angivna maximiarbetstiden. Av de lediga dagar som under en och samma kalendermånad ges för utjämnande av veckoarbetstiden anses som dagar likställda med arbetade dagar emellertid endast de lediga dagar som överstiger fyra dagar, om inte ledigheten ges som en sammanhängande ledighet som överstiger sex vardagar.
Likställda med arbetade dagar anses även vara de arbetsdagar eller arbetstimmar under vilka arbetstagaren, medan anställningsförhållandet pågår, är förhindrad att utföra arbete på grund av:
- särskild moderskapsledighet, tillfällig vårdledighet och frånvaro av tvingande familjeskäl eller i fråga om en förlossning eller en adoption, sammanlagt högst 156 dagar av moderskaps- och föräldraledighet och på motsvarande sätt 156 dagar av faderskaps- och föräldraledighet.
- sjukdom eller olycksfall, dock högst 75 arbetsdagar per kvalifikationsår eller, om sjukdomen eller olycksfallet gett upphov till arbetsoförmåga som fortgår utan avbrott efter kvalifikationsårets utgång, högst 75 arbetsdagar för denna sjukdoms eller detta olycksfalls del
- medicinsk rehabilitering som på grund av en yrkessjukdom eller ett olycksfall ges på ordination av en läkare i avsikt att återställa eller upprätthålla arbetsförmågan, dock högst 75 arbetsdagar per kvalifikationsår eller, om rehabiliteringen utan avbrott fortgår efter kvalifikationsårets utgång, högst 75 arbetsdagar för denna rehabiliteringsperiods del
- bestämmelser som getts ut av en myndighet för att hindra spridning av en sjukdom
- studieledighet, dock högst 30 arbetsdagar per kvalifikationsår, förutsatt att arbetstagaren omedelbart efter studieledigheten återgår till arbetet
- deltagande i utbildning som krävs för arbetet och som arbetsgivaren gett sitt samtycke till, dock så att arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala om att endast 30 arbetsdagar i sänder räknas som likställda med arbetade dagar
- permittering, dock högst 30 arbetsdagar i sänder
- sådan förkortning av arbetsveckorna som motsvarar permittering eller något annat därmed jämförbart arbetstidsarrangemang, dock högst sex månader i sänder; om ett sådant arbetstidsarrangemang utan avbrott fortgår efter kvalifikationsårets utgång, inleds en ny sex månaders period efter utgången av kvalifikationsåret
- repetitionsövning eller extra tjänstgöring eller kompletterande tjänstgöring enligt civiltjänstlagen eller extra tjänstgöring
- skötseln av ett sådant offentligt förtroendeuppdrag eller sådant avgivande av vittnesmål som man enligt lagen inte har rätt att avsäga sig eller som man kan avsäga sig endast av ett särskilt skäl som anges i lagen.
För de arbetstagares del som omfattas av 35 timmarsbestämmelsen betraktas som likställd med arbetad tid i de fall som avses i punkt 1 (familjeledigheter) högst en period på 182 kalenderdagar, i de fall som avses i punkterna 2 och 3 (sjukdom, olycksfall och medicinsk rehabilitering) högst en period på 105 kalenderdagar samt i punkterna 5 och 7 avsedda fall (studieledighet och permittering) en period på 42 kalenderdagar.
Arbetstagare som faller utanför reglerna för intjäning av semester har rätt till ledighet som
motsvarar semester (ledighetssystem), om de så önskar. För ledighet betalas semesterersättning. Intjäningen av ledighet som motsvarar semester baserar sig inte på arbetsdagar eller likställd
tid, utan ledighet intjänas på basis av anställningsförhållandets längd. Ledighet intjänas alltid
under två vardagar för varje sådan månad då arbetstagaren under kvalifikationsåret har varit
anställd hos en och samma arbetsgivare. I ett anställningsförhållande som fortgått ett år har
arbetstagaren alltså rätt till fyra veckors ledighet, för vilken han eller hon betalas en semesterersättning som bestäms enligt arbetsinkomsterna.
Semesterersättningen är 9 % eller, om arbetsförhållandet fortlöpt minst ett år fram till slutet av det kvalifikationsår som föregått semesterperioden, 11,5 % av den lön som under kvalifikationsåret betalats eller förfallit till betalning för arbetad tid, frånsett den förhöjning som betalas för nödarbete eller för lag- eller avtalsenligt övertidsarbete.
Till lönen för moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet läggs den lön som uteblivit på grund av frånvaron. Lönen för frånvaron räknas, om inte annan överenskommelse träffats, på basis av arbetstagarens lön enligt den genomsnittliga veckoarbetstiden och lönen vid frånvarons början med beaktande av de under frånvaron verkställda löneförhöjningarna. Då man inte avtalat om arbetstagarens genomsnittliga veckoarbetstid, räknas lönen enligt den genomsnittliga veckoarbetstiden under de föregående 12 veckorna innan frånvaron inletts.
Rätt till ledighet har även arbetstagare som arbetat för samma arbetsgivare på basis av fortlöpande visstidsarbetsförhållanden med högst kortvariga avbrott.
Utnyttjandet av ledigheten baserar sig på arbetstagarens vilja. Arbetstagaren ska uppge sin vilja att utnyttja sin rätt till ledighet före semesterperiodens början. När ledighet ges ut ska i tillämpliga delar iakttas bestämmelserna om hur semester ges. Semesterersättningen ska betalas innan ledigheten börjar. Om arbetstagaren inte utnyttjar sin rätt till ledighet betalas semesterersättningen före utgången av semesterperioden.
Arbetsgivaren bestämmer tidpunkten för semestern. Arbetstagaren ska höras innan semestern fastställs, och semestertidpunkten för semestern ska meddelas en månad innan semestern inleds. Om detta inte är möjligt, kan tidpunkten för semestern meddelas senast två veckor innan semestern inleds.
Av semestern ska 24 vardagar (sommarsemester) infalla under semesterperioden. Resten av semestern (vintersemester) ska ges före början av den följande semesterperioden. Sommarsemestern och vintersemester ska ges utan avbrott, om det inte med tanke på arbetet är nödvändigt att fördela den delen som överstiger 12 vardagar så att den hålls i en eller flera delar. Om det är frågan om säsongbetonat arbete, kan sommarsemester ges utanför semesterperioden under samma kalenderår, om beviljande av semester under semesterperioden orsakade betydande svårigheter för arbetsgivarens verksamhet.
Trots att lördagar är allmänna lediga dagar, räknas de vid fastställandet av semesterns längd som normala vardagar. Den anställda använder alltså en semesterdag varje lördag. Enligt semesterlagen räknas dock inte självständighetsdagen, jul- och midsommaraftonen, påsklördagen eller första maj som vardagar.
Semester får inte utan arbetstagarens samtycke ges under moderskaps- eller faderskapsledigheten. Semester kan däremot ges ut under föräldraledigheten. I fall semester inte med anledning av moderskaps- eller faderskapsledighet kan ges ut vid den normala tidpunkten, kan den ges ut inom sex månader från ledighetens slut.
Man kan avtala om tidpunkten för semestern
Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om att den del av semestern som överskrider 12 dagar kan tas ut under följande semesterperiod. Likaså kan man komma överens om överföringen av hela semestern till en tidpunkt som inleds i början av det kalenderår under vilket ifrågavarande semesterperiod infaller och avslutas följande år före semesterperiodens början.
Likaså kan man komma överens om att den semester som samlats in innan ett anställningsförhållande avslutas ska tas ut under den tid arbetsförhållandet ännu pågår.
Arbetsgivaren och arbetstagaren kan även komma överens om att den del av semestern som överskrider 18 dagar kan tas ut senare som sparad ledighet. Arbetstagaren har rätt att spara den del av semestern som överskrider 24 dagar.
Arbetstagaren och arbetsgivaren kan på arbetstagarens initiativ överenskomma om att den del av semestern som överskrider 24 vardagar kan tas ut som förkortad arbetstid till exempel så att veckans hela arbetstid görs inom en period på två veckor genom att halvera den dagliga arbetstiden. Ett dylikt avtal ska ingås skriftligen.
Semesterbokföring
Arbetsgivaren ska föra bok över arbetstagarens semester och sparledigheter samt semesterlöner och -ersättningar. Av semesterbokföringen ska framgå semesterns längd och tidpunkt, löne- och ersättningsbeloppen samt deras grunder.
