Förflyttning av semestern på grund av arbetsoförmåga

Om arbetstagaren är arbetsoförmögen när semestern eller en del av semestern börjar på grund av förlossning, sjukdom eller olycka, ska semestern på arbetstagarens begäran flyttas till en senare tidpunkt.

Arbetstagaren har även rätt att begära förflyttning av semestern eller en del av den, om man vet att arbetstagaren under semestern kommer att behöva sjukhusvård eller annan jämförbar vård under vilken han eller hon är arbetsoförmögen.

Om arbetsoförmågan på grund av förlossning, sjukdom eller olycksfall börjar under semestern eller en del av den, har arbetstagaren på begäran rätt att få de dagar av arbetsoförmåga under sin semester som överstiger sex semesterdagar flyttade till en senare tidpunkt. De ovan avsedda självriskdagarna får inte minska arbetstagarens rätt till fyra veckors semester.

Rätten att flytta dagar gäller i princip semesterdagar som intjänats i enlighet med semesterlagen. Beroende på längden av anställningsförhållandet tjänar arbetstagaren i regel in antingen 24 eller 30 semesterdagar per år. Eftersom arbetstagaren alltid ska tryggas rätten till minst 4 veckor (24 dagar) semester, kan självriskdagar finnas endast om arbetstagaren har tjänat in mer än fyra veckors semester. Sex fulla självriskdagar kan föreligga när arbetstagaren har tjänat in fem veckors semester (30 dagar). Ifall den intjänade semestern överstiger 24 men understiger 30 dagar, kan självriskdagarna vara de dagar som överstiger 24 dagar (om arbetstagaren exempelvis har tjänat in 26 semesterdagar kan 2 semesterdagar vara självriskdagar). Arbetstagarens rätt att flytta semesterdagar som sammanfaller med sjukledighet tillämpas enligt 7a § i semesterlagen även på extra lediga dagar.

Under ett kvalifikationsår kan högst sex självriskdagar räknas mot den intjänade rätten till semester. Ifall arbetsgivaren vill åberopa självriskdagar, ska semesterdagarna specificeras enligt kvalifikationsår i semesterbokföringen.

Rätten att flytta dagar gäller inte utbytesledighet som grundar sig på kollektivavtal eller företagets praxis eller semesterdagar som överskrider den lagstadgade semestern. Ifall arbetstagaren har rätt att byta semesterpremien mot lediga dagar har han inte under dessa dagar rätt att skjuta upp semestern på basis av arbetsoförmåga. Ledigheten måste användas oavsett sjukdomsfall. Det samma gäller utjämningsledighet och övrig liknande extra ledighet.

Man kan avvika från bestämmelserna om självriskdagar i ett kollektivavtal. Arbetsgivaren bör ta reda på vad det gällande kollektivavtalet säger om tillämpningen av eventuella självriskdagar.

Vi rekommenderar att arbetsgivaren i semesterbokföringen skiljer åt arbetstagarens lagstadgade semesterdagar från ledighet i stället för semesterpremien, sparad ledighet och extra semesterdagar som överskrider semesterlagen och grundar sig på kollektivavtal. På så vis kan arbetsgivaren skilja semesterdagar som kan flyttas från de övriga.

Rätten att flytta fram semestern gäller endast den lagstadgade semestern. I regel förtjänar en anställd antingen 24 eller 30 semesterdagar per år beroende på anställningens längd. Eftersom den anställda alltid ska garanteras rätten till en semester på fyra veckor (24 dagar), kan det finnas självriskdagar bara då den anställda har intjänat mera semester än fyra veckor. De fulla sex självriskdagarna kan komma i fråga då den anställda har intjänat fem veckor (30 dagar) semester. Om den anställda har tjänat in mer än 24 men mindre än 30 dagar, kan de dagar som överskrider 24 dagar vara självriskdagar (till exempel om den anställda har tjänat in 26 semesterdagar, kan 2 semesterdagar vara självriskdagar).

Det kan finnas högst sex självriskdagar per semester som har tjänats in under ett intjäningsår. För att en arbetsgivare ska kunna hänvisa till självriskdagar, måste semesterdagarna specificeras i semesterbokföringen enligt intjäningsåret.

Insjuknande under t.ex. ledigheten i utbyte mot semesterpenning eller utjämningsledigheten berättigar inte till framflyttning av ledigheten. Det samma gäller även andra motsvarande extra ledigheter.

Man kan avvika från regleringen om självriskdagar i kollektivavtal. Det finns skäl för arbetsgivaren att bekanta sig med det gällande kollektivavtalet för att kontrollera om det avtalats annat gällande självriskdagarna och förflyttning av semestern.

Det rekommenderas att arbetsgivarna i sin semesterbokföring ska hålla separat de lagstadgade semesterdagar som intjänats på basis av semesterlagen och semesterpenningsledigheter, sparade ledigheter och de semesterdagar som överskrider semesterlagen och baserar sig på kollektivavtal. Då kan en arbetsgivare skilja åt de semesterdagar som berättigar till förflyttning från andra.

För det första förutsätter flyttning av semestern den anställdas uttryckliga begäran, arbetsoförmåga flyttar alltså inte automatiskt fram semestern. En arbetsgivare ska inte på eget initiativ fatta ett beslut om att semesterns flyttas fram.  Begäran ska lämnas in utan obefogat dröjsmål. Om begäran lämnas in efter semestern, har den lämnats försenat.

En begäran efter semestern ska godkännas bara av särskild anledning. Arbetsrådet har ansett att godtagbara orsaker till fördröjd begäran är till exempel en bilolycka eller svårigheter att nå arbetsgivarens representant. Ärendet ska avgöras från fall till fall med beaktande av omständigheterna, och arbetsgivaren ska kunna motivera sitt beslut.

Dessutom förutsätter framflyttningen en tillförlitlig utredning över grunderna för arbetsoförmågan. Som tillförlitlig utredning avses i princip antingen den normala praxisen för konstaterandet av arbetsoförmåga enligt det kollektivavtal som tillämpas på anställningsförhållandet, eller om inget kollektivavtal finns, företagets egen praxis. I praktiken betyder detta vanligen ett läkarintyg eller annan tillförlitlig utredning som arbetsgivaren godkänner.

Läkarintyget bildar dock bara en grund för arbetsgivarens beslut. Arbetsgivaren fattar alltid det slutliga beslutet om den anställdas arbetsoförmåga i förhållande till arbetsuppgifterna. Det är alltså inte frågan om huruvida sjukdomen försvårar semesterfirandet utan sjukdomen sätts i förhållande till arbetstagarens arbetsuppgifter.

Om arbetsgivaren mot läkarintyget beslutar att rätten inte beviljas, måste det finnas vägande skäl till detta. Arbetsgivaren kan be att den anställda besöker företagsläkaren eller annan specialist, om det finns skäl att misstänka läkarintygets pålitlighet.

Bestämmelserna om konstaterandet av arbetsoförmågan och läkarintyg är därmed i princip de samma såväl under semestern som under arbetet. Det kan dock finnas skäl att följa avvikande praxis när det gäller arbetsoförmåga under semestern. Arbetsgivaren kan till exempel skapa gemensamma regler om att arbetstagaren är skyldig att komma med ett läkarintyg redan på den första sjukdagen, när det gäller sjukfall under semestern. Reglerna ska tillämpas på alla anställda på ett jämlikt sätt.

Enligt semesterlagen berättigar endast arbetsoförmåga på grund av förlossning, sjukdom eller olycksfall till framflyttning av semestern. I princip berättigar arbetsoförmåga på grund av andra orsaker inte till framflyttning av semestern. Därför kan arbetsgivaren begära arbetstagaren att lägga fram en tillförlitlig utredning över både grunderna och bakgrunden till arbetsoförmågan, ifall dessa inte fragår tillräckligt väl ur läkarintyget.

Genom anvisningar enhetlig praxis

Det lönar sig för en arbetsgivare att utarbeta gemensamma anvisningar som arbetstagarna kollektivt ska följa om bl.a.:

  1. Hur meddelar den anställda om insjuknande under semestern
  2. Hur begär man om framflyttandet
  3. Vilka utredningar krävs av den anställda
  4. Vilken representant för arbetsgivaren ska utredningarna och meddelandena skickas till

Om en arbetstagare blir arbetsoförmögen under semestern utomlands, iakttas semesterlagens samma bestämmelser om förflyttning av semester. Den anställda ska komma med en tillförlitlig utredning över grunderna för och bakgrunden till arbetsoförmågan och uttryckligen begära att semestern flyttas fram.

En anställd som är på semester utomlands kan naturligtvis inte besöka företagsläkaren. I praktiken har arbetsgivaren inga möjligheter att från hemlandet skaffa ytterligare utredning över grunderna för arbetsoförmågan av en arbetstagare som har semester utomlands. Dessutom kan praxisen för konstaterandet av och grunderna för arbetsoförmågan variera märkbart mellan olika länder.

Det utländska läkarintyget och den anställdas egen utredning ska vara sådana att arbetsgivaren på basis av dem kan konstatera arbetsoförmågan på ett tillförlitligt sätt. Vanligen kräver även försäkringsbolag en tillförlitlig utredning när de beslutar om försäkringsersättningar som betalas ut på basis av insjuknande eller olycksfall.

När den anställda insjuknar utomlands, kan man kräva av henne eller honom särskild omsorg vid utredningen av grunderna för och bakgrunden till arbetsoförmågan. På basis av utredningen beslutar arbetsgivaren om eventuell framflyttning av semestern och betalning av lön under sjuktiden.

Om det utländska läkarintyget är oklart eller bristfälligt, är det vid behov motiverat att be den anställda besöka företagsläkaren genast efter att han eller hon återvänt till Finland. Om ingen tillförlitlig utredning över arbetsoförmågan kan fås, behöver arbetsgivaren inte betala lön för sjuktiden. Då flyttas semesterdagar inte heller fram.

En semester som flyttats fram på grund av arbetsoförmåga förlänger inte automatiskt den anställdas semester som redan börjat. Tidpunkten för semestern kan nämligen inte bestämmas av den anställda ensidigt utan arbetsgivaren har enligt semesterlagen rätt att bestämma när semester som flyttats fram på grund av arbetsoförmåga ska hållas.

Om arbetsgivaren bestämmer tidpunkten för den semester som flyttats fram, ska arbetstagaren i princip meddelas om den minst två veckor innan semestern inleds. Om anmälningstiden på två veckor inte är möjlig, kan man meddela om den flyttade semestern minst en vecka innan semestern inleds. En vecka är en absolut minimitid, om vilken det inte går att avvika utan den anställdas samtycke.

Om arbetsgivaren bestämmer tidpunkten för den flyttade semestern, ska följande tidsgränser dock iakttas. Enligt 26 § i semesterlagen ska den framflyttade sommarsemestern i princip ges under semesterperioden (2.5–30.9) och den framflyttade vintersemestern innan följande semesterperiod inleds (före 30.4).

Om detta inte är möjligt till exempel på grund av produktionsskäl eller fortsatt arbetsoförmåga, kan den framflyttade sommarsemestern ges efter semesterperioden under samma kalenderår och vintersemestern under följande kalenderår. Om inte heller detta är möjligt på grund fortsatt arbetsoförmåga, ska den icke-hållna semestern ersättas enligt regeln om semesterersättning enligt 17 § i semesterlagen.

Vid fastställandet av semestern ska den anställda ges tillfälle att uttrycka sin åsikt, och det rekommenderas att beslutet om tidpunkten för den semester som flyttats fram ska ges skriftligt. Den anställda och arbetsgivaren kan även komma överens om tidpunkten för semestern, i vilket fall anmälningstiden inte behöver iakttas. Även i detta fall är det bra att komma överens on saken skriftligt.

Grundregeln är att den anställda under arbetsoförmågan betalas en lön enligt det tillämpliga kollektivavtalet, eller i brist på sådant, enligt sjuklönen i enlighet med arbetsavtalslagen. Beroende på situationen kan lönen vara den samma eller annorlunda än semesterlönen. Semesterlönen för de framflyttade semesterdagarna omvandlas i lönebokföringen och på lönekalkylen till sjuktidslön, och lönetransaktionerna justeras vid behov i den följande löneutbetalningen (lönen för framflyttade semesterdagar avdras och lönen för sjuktiden läggs till). Det finns skäl att komma överens om behandlingen av semesterpenningen med den anställda.

Efter karensdagarna enligt sjukförsäkringslagen (insjukningsdagen och de därpå följande nio vardagarna) får arbetsgivaren den sjukdagpenning som betalas till den anställda, eller alternativt betalar arbetsgivaren bara skillnaden mellan dagpenningen och lönen. Detta beror på bestämmelserna i det kollektivavtal som tillämpas på anställningsförhållandet.

Ersättning för upplupen semester under föräldraledighet

Ersättning för upplupen semester under föräldraledighet

Arbetsgivaren kan ansöka om ersättning hos FPA, om han eller hon är skyldig att betala arbetstagaren semesterlön eller semesterersättning för den tid arbetstagaren fått moderskaps-, faderskaps- eller föräldradagpenning.