10 000 euro i stöd i stället för barnbidrag för första barnet – så vill Företagarna i Finland reformera familjepolitiken

Företagarna i Finland föreslår en reform av finansieringen av familjeledigheter och barnstöd.

En reform av finansieringen av familjeledigheter, en ny förmån för föräldrar som vårdar ett sjukt barn under 10 år samt att barnbidraget för det första barnet ersätts med ett stöd på 10 000 euro som fördelas över tre år. Detta är några av åtgärderna i organisationens nya familjepolitiska program.

– Den sjunkande nativiteten och den åldrande befolkningen hotar tillgången på arbetskraft och företagens tillväxt. Familjepolitiska lösningar har en direkt inverkan på företagens verksamhetsförutsättningar och på hållbarheten i Finlands ekonomi, säger experten Mikko Kinnunen vid Företagarna i Finland.

Organisationen föreslår i sitt program att finansieringen av föräldradagpenningen i högre grad ska ske via statens skatteintäkter samtidigt som arbetsgivarnas och arbetstagarnas direkta finansieringsandelar minskas.

– Försörjningen under familjeledigheten bör tryggas med gemensamma medel som samlas in via beskattningen. Vi föreslår en övergång till den danska modellen där försörjningen under familjeledigheten huvudsakligen finansieras med skattemedel och delvis genom arbetsgivarnas gemensamma föräldraledighetsfonder, säger Harri Hellstén, chef för arbetsmarknadsfrågor vid Företagarna i Finland.

Finlands Företagarkvinnor rf. stöder också en jämnare fördelning av kostnaderna för familjeledighet och vård av sjukt barn.

– Särskilt inom kvinnodominerade branscher och i företag som ägs av kvinnor bär man en oproportionerligt stor del av de direkta och indirekta kostnaderna för familjeledighet. Detta beror främst på att föräldraledigheten fortfarande är ojämnt fördelad mellan könen, säger verkställande direktör Carita Orlando.

Nytt stöd för första barnet

Företagarna i Finland föreslår ett nytt stöd för det första barnet som ska ersätta barnbidraget. Stödet skulle betalas ut stegvis under barnets tre första levnadsår.

Stödet skulle vara 370 euro per månad under barnets första år, 278 euro under det andra året och 185 euro under det tredje året. Totalt skulle familjer med sitt första barn få 10 000 euro under tre år. Därefter fortsätter barnbidraget enligt nuvarande modell. För familjens övriga barn betalas barnbidrag enligt nuvarande system.

I dag betalas barnbidraget ut varje månad, där det första barnet ger den lägsta summan, cirka 95 euro i månaden, vilket totalt sett under tre år blir betydligt mindre än det föreslagna stödet.

Företagarna i Finland uppskattar att om det nya skattepliktiga stödet på 10 000 euro skulle leda till exempelvis exempelvis tusen fler förstfödda, skulle kostnaderna för samhället uppgå till cirka 200 miljoner euro under tre år. Samtidigt skulle samhället spara omkring 90 miljoner euro i barnbidrag och cirka 30 miljoner euro skulle återgå till staten genom beskattning av stödet.

– Det behövs ett starkare incitament än i dag för att skaffa det första barnet. När det första barnet föds är det sannolikt att fler barn föds senare. Detta är ett led i att bygga ett barnvänligt Finland, säger Kinnunen.

Företagarna i Finlands familjepolitiska förslag

Ett nytt ekonomiskt stöd vid födelsen av det första barnet
En ny förmån för föräldrar som vårdar ett sjukt barn under 10 år
Finansiering av föräldradagpenningen via statliga skatteintäkter enligt dansk modell
Ett rekryteringsstöd till företag för att anställa en vikarie under företagarens familjeledighet
En studielånskompensation för studerande med familj
En förbättring av hushållsavdraget för barnomsorgstjänster
Förbättrade verksamhetsförutsättningar för privat småbarnspedagogik
Ett professionellt stöd som en del av offentliga och organisatoriska företagartjänster till företagare för att kombinera företagande och familjeliv.

Stöd för familjeledigheter och vardagen

Företagarna i Finland föreslår också ett nytt rekryteringsstöd för en företagare som tar ut familjeledigt. Företaget skulle kunna anställa och utbilda en vikarie och därmed trygga verksamheten.

Dessutom kräver organisationen en ny förmån för vård av sjukt barn. Förmånen skulle betalas till den föräldern som stannar hemma från arbetet för att ta hand om ett sjukt barn under 10 år.

– I dag får företagaren ingen ersättning för förlorad inkomst när ett barn blir sjukt. Dessutom måste arbetsgivare ofta betala lön för den tid då en anställd vårdar sitt sjuka barn. Förmånen borde betalas för högst fyra arbetsdagar och motsvara nivån på sjukdagpenningen, säger Hellstén.

– Denna förmån, som skulle administreras via FPA, skulle bättre trygga försörjningen för företagaren som vårdar ett sjukt barn hemma. Den skulle hjälpa företagaren att kombinera företagande och familjeliv. För arbetsgivaren skulle ersättningen kunna betalas för den tid då denne är skyldig att betala lön till en anställd som vårdar sitt sjuka barn.

– För en företagare är det inte självklart att ta familjeledigt. Det innebär ofta ekonomiska risker och praktiska utmaningar i vardagen. Därför är det viktigt att hitta lösningar på detta, fortsätter Finlands Företagarkvinnornas Orlando.

Tilastokeskus laati Yrittäjien toimeksiannosta tarkastelun kokonaishedelmällisyysluvuista (TFR) ammattiaseman mukaan.

Tilastokeskuksen aineiston perusteella yrittäjien kokonaishedelmällisyysluku on keskimäärin korkeampi kuin palkansaajilla tai ei-työllisillä sekä naisilla että miehillä.

Yrittäjämiehillä kokonaishedelmällisyysluku on tarkastelujaksoilla korkein. Ero palkansaajiin on ollut noin 0,2–0,3 lasta ja ei-työllisiin lähes yksi lapsi.

Företagare har fler barn

Statistikcentralen har på uppdrag av Företagarna i Finland analyserat den totala fertilitetsgraden(TFR) enligt yrkesstatus.

Materialet visar att företagare i genomsnitt har en högre total fertilitet än både löntagare och icke-sysselsatta både bland kvinnor och män.

Bland manliga företagare är fertiliteten högst under de granskade perioderna. Skillnaden jämfört med löntagare har varit cirka 0,2–0,3 barn och jämfört med icke-sysselsatta nästan ett barn.

– Företagare har i genomsnitt fler barn än andra, särskilt manliga företagare. Detta är en intressant och uppmuntrande observation, säger Kinnunen.

– Trots att företagarens vardag ofta präglas av osäkerhet, varierande inkomster och arbetstider, har det inte i större utsträckning än i andra yrkesgrupper hindrat familjebildningen – snarare tvärtom. Företagare kan ofta påverka sina arbetstider mer än löntagare, vilket underlättar balansen mellan arbete och familj, säger Kinnunen.

Fertiliteten bland kvinnliga företagare har i huvudsak varit högre än bland löntagare, även om en kraftig nedgång skedde i alla grupper i mitten av 2010-talet. Skillnaderna har därefter minskat. År 2021 ökade fertiliteten tillfälligt i alla grupper, varefter nedgången fortsatte. År 2024 vände den totala fertiliteten åter till en svag uppgång i flera grupper.

TFR för kvinnor granskades under åren 2000–2024 och för män under åren 2018–2024.

Är du redan medlem i Företagarna i Finland? Läs mer om nyttan och fördelarna med medlemskapet här!