En stor del av frågor som Företagarna i Finland har drivit gick igenom i regeringens halvtidsöversyn

Under regeringens halvtidsöversyn fattades beslut om många viktiga frågor som Företagarna i Finland har drivit och som är viktiga för företagare.

Skatter

Företagarna i Finlands vd Mikael Pentikäinen anser att skattebesluten i halvtidsöversynen är ”tämligen bra”.

– Regeringen höll fast vid sina beslut som är viktiga för företagare: beskattningen av utdelningar från onoterade bolag skärps inte, sänkningarna av de högsta marginalskatterna kvarstår och sänkningen av samfundsskatten genomförs från början av 2027.

– Förutsägbarhet i skattepolitiken är avgörande för företag. När en företagare tar risker och investerar måste det finnas en förutsägbar framtidsbild för flera år framåt.

Enligt Pentikäinen är det också positivt att regeringen lovar att reformera beskattningen av personaloptioner, som ger anställda rätt att i framtiden köpa aktier till ett i förväg bestämt pris eller på andra förmånliga villkor. Tidpunkten för beskattning flyttas för aktier i onoterade bolag. När en anställd utnyttjar en kvalificerad personaloption för att köpa aktier i bolaget beskattas inte förmånen direkt. Beskattningen skjuts upp till den tidpunkt då aktierna säljs. Tillväxtföretag kan efter reformen lättare locka kompetenta medarbetare.

Dessutom reformeras riktade personalemissioner så att även anställda i dotterbolag kan erbjudas aktier i koncernens moderbolag.

Hushållsavdrag

Åtgärdspaketet för att stärka byggbranschen innehåller flera förslag från Företagarna i Finland. Enligt organisationen fattades ett viktigt beslut om att förbättra hushållsavdraget. Målet är att öka byggandet, stärka tjänster som utförs i hemmet och stöda småföretagande runt om i landet.

Hushållsavdraget höjs för åren 2026 och 2027. Självriskandelen förblir oförändrad, men maxbeloppet höjs till 2 100 euro. Avdragsprocenten höjs från 35 till 40 procent för tjänster som köps av företag och från 13 till 15 procent för utbetalda löner.

– Höjningen av hushållsavdraget är en välkommen åtgärd som stöder konsumenternas köpkraft. Det är mycket bra att höjningen görs branschneutralt, vilket uppmuntrar hushållen att köpa tjänster från företag inom alla branscher som omfattas av avdraget, säger Jukka-Pekka Hellman, skatteexpert vid Företagarna i Finland.

– Att höjningen är tidsbegränsad innebär dock tyvärr att de ständiga förändringarna i avdragets villkor fortsätter. Självrisken borde ha återställts till 100 euro. Med tanke på de eftersträvade fördelarna och avdragets effektivitet kunde procentsatserna för avdragen ha höjts ännu mer. Historiskt sett har de också varit högre i genomsnitt.

Företagaravdrag

Företagaravdraget höjs från 5 till 5,5 procent. Avdraget infördes ursprungligen i början av 2017 som ett resultat av Företagarna i Finlands starka intressebevakning.

– Höjningen av företagaravdraget är en utmärkt åtgärd för att förbättra förutsättningarna för näringsverksamhet särskilt för ensamföretagare, varav många driver firma. Regeringen har redan tidigare beslutat att sänka samfundsskatten till 18 procent och det är bra att regeringen nu också beaktar företagare med andra bolagsformer. Höjningen av företagaravdraget ligger storleksmässigt i linje med sänkningen av samfundsskatten, säger Hellman.

Betalningsvillkor

Tillsyn över regleringen av betalningsvillkor är en viktig fråga för företagare. Företagarna i Finland har länge lyft fram frågan och krävt att en tillsynsmyndighet införs.

Särskilt stora företag använder mindre företag som sina banker och dröjer ibland flera månader med att betala fakturor.

– Det påstås att de långa betalningstiderna är avtalade trots att de i praktiken har dikterats. Det är svårt för en liten underleverantör att bestrida påståendet. När regleringen av betalningsvillkor får en tillsynsmyndighet finns det åtminstone en instans dit en företagare som blivit illa behandlad kan vända sig till och anmäla dröjsmålet. Frågan bör snabbt åtgärdas, säger Tiina Toivonen, chef för lagstiftningsfrågor vid Företagarna i Finland.

Minskad reglering

Företagarna är tacksamma för att arbetet med att minska onödig reglering fortsätter och att regeringen har sammanställt en omfattande åtgärdslista med 50 punkter.

– Företagandet i vårt land försvåras av för mycket reglering. Det är viktigt att fortsätta minska regelbördan och underlätta finansieringen för små och medelstora företag, säger Företagarna i Finlands chefsekonom och direktör Päivi Puonti.

Finansiering

Under halvtidsöversynen fattades också ett viktigt beslut för att trygga tillgången till tillväxtfinansiering för små företag. Finansieringslagstiftningen ska ändras så att finanssystemet bättre stöder tillväxten av små och medelstora företag och deras investeringar och konkurrenskraft.

– I praktiken kan regeringen genomföra beslutet genom att i ett första skede avskaffa den skadliga och onödiga nationella tilläggsregleringen som försvårar företagsfinansiering, säger Petri Malinen, ledande ekonom vid Företagarna i Finland.

– Dessutom måste Finland aktivt och ambitiöst påverka arbetet inom EU med att förenkla finansmarknadsregleringen. Skapandet av en bättre fungerande och mer hanterbar regleringshelhet ger finanssektorn bättre möjligheter att stöda företag och ekonomin mot en starkare tillväxt.

Bränsle och energi

Företagarorganisationen anser det viktigt att regeringen gick vidare med införandet av yrkesdiesel som finns inskrivet i regeringsprogrammet men är oroad över att reformen träder i kraft först 2028. Regeringen har beslutat att införa yrkesdiesel för minst tio år från och med 2028.

– Beslutet hjälper på längre sikt men lindrar inte små och medelstora företags akuta problem. Snabbare åtgärder hade behövts, säger chefsekonom Puonti.

Dessutom beslutade regeringen om ett betydande antal nya trafikprojekt och om möjligheten till nationell flexibilitet kring AdBlue-systemet. Samtidigt beslöt regeringen dock att permanent minska anslagen för basunderhåll av transportinfrastrukturen.

– Nedskärningen riskerar att ytterligare försämra transportsystemets funktion och ökar företagens kostnader på längre sikt, fortsätter Malinen.

Återbäringen på energiskatten höjs inom jordbruket. En färsk Företagargallup visar att 63 procent av företagen inom primärproduktionen uppger att krisen i Mellanöstern har påverkat verksamheten negativt.

– Detta lindrar kostnadskrisen som beror på stigande energipriser, säger Puonti.

Särskilda ekonomiska zoner

Under halvtidsöversynen beslutades också att förbereda ett tidsbegränsat försök med särskilda ekonomiska zoner.

– Detta är ett nytt näringspolitiskt verktyg i Finland, fastän särskilda ekonomiska zoner redan används i flera EU-länder. Nu är det av stor vikt att säkerställa att stödåtgärderna är tillräckligt effektiva för att målen ska uppnås, säger Harri Jaskari, direktör vid Företagarna i Finland.

Det är också viktigt att ta modell av de europeiska länder vars särskilda ekonomiska zoner har varit framgångsrika. Till exempel måste den administrativa byråkratin minimeras och tillståndsprocesserna göras snabbare. Om resultaten är goda kunde särskilda ekonomiska zoner införas i hela Finland, dock så att konkurrensen inom landet inte snedvrids.

Ungdomspaket

I halvtidsöversynen beslöt regeringen också att förbättra ungas företagsamhetsfärdigheter. Företagarna i Finland har länge föreslagit mer företagsamhetsfostran och nu blir det verklighet.

Regeringen stärker företagsamhetsfostran och ekonomikunskap i grundskolan, yrkesskolan och gymnasiet. Arbetet bygger på riktlinjerna för företagsamhetsfostran som håller på att utvecklas. Företagarna i Finland har påverkat riktlinjerna och deltar också i utformningen av dem. Organisationen har även främjat uppbyggandet av ett gymnasiediplom i företagsamhet och utvecklingen av examensdelar i entreprenörskap inom yrkesutbildningen som nu genomförs.

– Att stärka ungas företagsamhetsfärdigheter svarar mot ungas behov eftersom över hälften av alla unga är intresserade av företagande och en tredjedel planerar att starta företag. Vi behöver alla ekonomiska färdigheter och entreprenöriellakompetenser. De är framtidens grundläggande färdigheter, säger Mikko Kinnunen, utbildningspolitisk expert vid Företagarna i Finland.

Regeringen utreder också en lättare företagsmodell för 15–25-åringar genom att vidareutveckla Ung Företagsamhet-modellen. I modellen skulle företagsvinster vara skattefria upp till en viss gräns och bokföringen automatiseras exempelvis via Skatteförvaltningens system. Modellen kompletteras med undervisning i företagsamhet och ekonomiska färdigheter i högstadiet och på andra stadiet.

– När utredningen leder till konkreta åtgärder blir företagande en verklig möjlighet för unga redan under studietiden, efter examen och även som ett sätt att sysselsätta sig genom sommarjobb. När en ung person identifierar sina styrkor, använder sitt kunnande, löser problem och skapar lösningar och innovationer, skapar hen värde både för sig själv och samhället, fortsätter Kinnunen.

Regeringen genomför också under åren 2026–2027 ett pilotprojekt på 15 miljoner euro i städer med hög ungdomsarbetslöshet. Målet är att utveckla nya effektiva sätt att nå och stöda unga som har en svagare ställning på arbetsmarknaden och som saknar arbete och utbildning. Företagarna i Finland har påverkat att sysselsättningsåtgärderna i högre grad ska dra nytta av den privata sektorn. Detta kommer att genomföras eftersom pilotprojektet i stor utsträckning omfattar både privata aktörer och aktörer inom tredje sektorn.

Sysselsättning

Företagarna i Finland tackar regeringen för flera åtgärder som strävar efter att förbättra sysselsättningen särskilt för personer med svagare ställning på arbetsmarknaden. Förutom sysselsättningssedeln för unga och riktade pilotprojekt mot ungdomsarbetslöshet handlar det om kunskapssedlar för långtidsarbetslösa samt riktade arbetskraftspolitiska stöd för personer som har svårare att få arbete.

– Det är viktigt att regeringen har försökt hitta sätt att underlätta sysselsättningen just för dessa grupper. Samtidigt måste man komma ihåg att det viktigaste för att sänka tröskeln för att anställa och förbättra sysselsättningen är att fortsätta reformera arbetsmarknaden för att råda bot på de strukturella problemen, säger Atte Rytkönen-Sandberg, direktör vid Företagarna i Finland.

Försöket med valfrihet

Katja Rajala, näringspolitiska expert vid Företagarna i Finland, anser att beslutet att fortsätta försöket med valfrihet för personer över 65 år är utmärkt och att allmänna undersökningar som röntgen inkluderas.

– Försöket utvidgas också till fysioterapibesök för att främja äldres funktionsförmåga i vardagen. Detta beslut stöder företagande, valfrihet och förbättrar framför allt tillgången till tjänster för medborgarna.

Är du redan medlem i Företagarna i Finland? Läs mer om nyttan och fördelarna med medlemskapet här!

Bild:  Kaisla Kurki/Statsrådets kansli