Närmare 10 000 företagare svarade: kommuner får beröm för infrastrukturen, kritik för offentlig upphandling

Kommunerna klarar sig bäst gällande skötseln av infrastrukturen och sämst i fråga om upphandlingspolitiken, visar Företagarnas kommunbarometer, som Företagarna i Finland låtit genomföra.

Det att kommunens beslutsfattande är företagsorienterad är klart viktigast för företagarna inom näringspolitiken. I samband med kommunbarometern belönas också de bästa kommunerna i olika storleksklasser. Den här gången var vinnarna S:t Mårtens, Lundo och Seinäjoki.

IROResearch frågade företagarna om deras åsikter om hemkommunens verksamhet i förfrågningen Företagarnas kommunbarometer. Förfrågningen gjordes 1.2–4.4 och den besvarades av drygt 9 564 företagare från olika delar av landet.

– Företagarna uppskattar sina hemkommuner och bär ansvar för kommunens livskraft samt bryr sig om den. För många företagare är kommunen också en närstående partner. Båda behöver varandra för att kunna vara framgångsrika. Företagarnas framgång möjliggör för kommunerna en sund ekonomi och rimlig beskattning samt tjänster för kommuninvånarna. Vi vill satsa starkt på kommunernas och företagarorganisationens samarbete, säger Företagarna i Finlands ordförande Petri Salminen.

– Särskilt kritiskt måste kommunerna gå genom sin egen bolagsverksamhet, som kan som värst minska skatteintäkter och hindra utveckling och tillväxt hos företag som är verksamma inom kommunen, fortsätter Salminen.
Viktigast för företagare skulle vara att företagsverksamheten utgör utgångspunkten för kommunens beslut.

– I bästa fall kan kommunen genom sina beslut slopa hinder för företagandet i stället för att skapa sådana och främja investeringar samt locka nya företag till kommunen. Om företag inte klarar sig, försvinner tjänster, arbetsplatser och skatteintäkter från kommuner, säger Tanja Matikainen, chefen för kommun- och näringslivsärenden hos Företagarna i Finland.

”Smidiga tillståndsprocesser är viktiga eftersom det kostar att vänta”

Företagarna anser att kommunerna sköter bäst infrastrukturen (t.ex. vägar, vattenledningar och datakommunikationsnät) och andra bäst företagsservicen. Tredje bäst ansågs vara näringspolitikens ställning i kommunen. Ordningen var den samma för två år sedan.

I fråga om företagsservice frågades det närmare vilka tjänster företagarna upplever som viktigast. I toppen fanns tjänsterna för ett nytt företag, smidiga tillståndstjänster samt finansierings- och investeringsrådgivning. Däremot verkar företagare inte just behöva internationaliserings- eller mentortjänster av kommuner.

Tjänsterna för en ny företagare ansågs vara de viktigaste också för två år sedan.

– Erfarna företagare förstår hur viktiga tjänsterna för en ny företagare är. Därför borde kommuner satsa på dem. Dessutom är smidiga tillståndsprocesser viktiga eftersom det kostar att vänta. Finansierings- och investeringsrådgivning utgör företagsrådgivningens hårdaste kärna för företag och hör till företagarnas grundläggande tjänster, fortsätter Matikainen.

– Den långsamma planläggningen utgör ett betydande hinder för företagens och hela stadsregioners tillväxt i synnerhet i stora städer. Nu måste man snabbt utvidga partnerskapsplanläggning, dvs. den offentliga sektorn koncentrerar sig på planläggningsprojektets ledning och den snabba tillståndsbehandlingen. Den privata sektorn kan hjälpa med utarbetandet av de egentliga planerna, säger direktör Harri Jaskari på Företagarna i Finland.

Nystart för kommunerna som främjare av företagsverksamhet och livskraft

Kommunernas verksamhetsområde kommer att genomgå en omvälvning, när de tunga social- och hälsovårdstjänsterna 2023 överförs till välfärdsområdena. Kommunerna tar å andra sidan över ansvaret för sysselsättningstjänster 2024. Företagarnas förtroende för kommuner när det gäller sysselsättningsfrågor ligger emellertid inte än på en särskilt hög nivå, eftersom 42 procent av företagen uppskattar att kommunerna kan ta hand om sysselsättningen på ett rimligt sätt.

– Detta är en utmaning för kommunerna. Företagsorganisationen måste se till att denna nya möjlighet utnyttjas fiffigt och att kommunerna förstår sitt eget ekonomiska spelrum och utnyttjar sin nya roll samt sin möjlighet vid främjandet av livskraft, företagsamhet och sysselsättning, säger Jaskari.

– Vad är företagspolitikens betydelse som en del av den nya livskraftskommunen jämfört till exempel med sysselsättningstjänster eller utbildning? Vad gör man med den administration inom kommuner som har byggts upp för dubbelt så många anställda? Över hälften av kommunernas driftsekonomi överförs till välfärdsområdena. Kommunen måste nu uppfinnas på nytt, säger Jaskari.

Tre kommuner belönades

Ur förfrågningen framgår också vilka kommuner som är de bästa för företagarna:

– Nummer ett bland stora kommuner med över 50 000 invånare är Seinäjoki i Södra Österbotten. På andra plats finns Kuopio i Savolax och på tredje Kotka i Kymmenedalen.

– Bland medelstora (10 000–50 000) kommuner var ettan Lundo i Egentliga Finland. På andra plats finns Kempele i Norra Österbotten och på tredje Ilmola i Södra Österbotten.

– Ettan bland de minsta kommunerna, dvs. med färre än 10 000 invånare, är S:t Mårtens i Egentliga Finland. På andra plats finns Konnevesi i Mellersta Finland och på tredje plats Kärsämäki i Norra Österbotten.

Läs mera om kommunernas resultat

De regionala och kommunvisa resultaten, som baserar sig på närmare 10 000 företagares svar, har publicerats den 18 maj kl. 16.15 på kommunledningens seminarium i Vasa. Du kan bekanta dig med regionala och kommunvisa resultat på adressen yrittajat.fi/kuntabarometri2022. Företagarnas regionföreningar kommer att publicera mer detaljerade resultat med egna meddelanden och på egna informationsmöten. Företagarna i Finland kommer att dela resultaten på Twitter med hashtag #kuntabaro #kujo2022.