Den avtagande inflationen och de sjunkande räntorna höjer konjunkturförväntningarna i små och medelstora företag

Konjunkturförväntningarna i små och medelstora företag har blivit klart bättre sedan förra våren. Detta har berott på att inflationen avtagit och räntenivån sjunkit. Särskilt små och medelstora företag med 20–49 anställda överraskade positivt. Situationen för små och medelstora företag inom byggbranschen blir också så småningom bättre enligt SMF-företagsbarometern, som publicerades den 11 september 2024.

Den ekonomiska utvecklingen beror i stor utsträckning bland annat på att den privata konsumtionen återhämtar sig och att räntenivån sjunker. Båda dessa faktorer är förenade med viss osäkerhet och deras utveckling följs upp med viss förväntan. Små och medelstora företag räknar med att den ekonomiska situationen förblir oförändrad under nästa år.

– Konjunkturutsikterna för små och medelstora företag håller på att utvecklas i en positivare riktning jämfört med i våras. Jag ser detta som ett uppmuntrande tecken på att ekonomin vänder. Livskraftiga små och medelstora företag är viktiga också med tanke på sysselsättningen, säger näringsminister Wille Rydman.

Investeringsviljan är fortfarande anspråkslös, rekryteringsviljan har ökat något
 

De små och medelstora företagens investeringsvilja ligger fortfarande på en anspråkslös nivå. Inom alla huvudbranscher finns det fler företag som minskar sina investeringar än sådana som förväntas öka investeringarna.

Jämfört med vårens barometer ser rekryteringsplanerna för små och medelstora företag emellertid ut att ha stärkts. Av de små och medelstora företagen har 14 procent för avsikt att öka sin personal, medan 11 procent förväntar sig att personalen kommer att minska. Den största gruppen, 74 procent av de små och medelstora företagen, har emellertid för avsikt att behålla sin personalstyrka. 
 

Företagens vilja att växa är fortfarande anspråkslös, men ökar något

 De små och medelstora företagens tillväxtorientering har länge minskat, men nu börjar siffrorna stabiliseras. Över en tredjedel av de små och medelstora företagen är antingen starkt eller i den mån det är möjligt tillväxtorienterade. Andelen starkt tillväxtorienterade små och medelstora företag ökade något jämfört med bottennoteringen under våren. Tillväxtorienteringen är emellertid blygsam jämfört med tidigare.

Det positiva är de goda framtidsutsikterna för företag med 20–49 anställda. Dessa företag driver tillväxten och sprider nya innovationer. De ger också upphov till internationella spetsföretag som behövs i Finland.
 
– Den långsiktiga trendmässiga nedgången i tillväxtorienteringen verkar ha stannat av. Finland behöver mer tillväxtorientering och reformer som uppmuntrar allt fler företagare att ta risker och steg mot tillväxt, säger Juhana Brotherus, chefsekonom och direktör för Företagarna i Finland.

Tillväxt genom forsknings- och utvecklingsverksamhet

Finländsk företags framgång och tillväxt grundar sig på kompetens, ny kunskap och innovation. Bland de små och medelstora företagen anger vart fjärde företag att de bedriver forsknings- och utvecklingsverksamhet (FoU). Detta var vanligast inom industrin, där 40 procent av företagen uppgav sig vara aktiva inom FoU-verksamhet. Av de små och medelstora företagen funderar 16 procent på att öka forsknings- och utvecklingsverksamheten 2024 jämfört med året innan. De vanligaste offentliga finansieringskällorna för FoU-verksamhet är lokala och regionala myndigheter, till exempel NTM-centralerna, och Business Finland. En betydande grupp av små och medelstora företag samarbetar med utbildningsanordnare, forskningsorganisationer och utvecklingsbolag.

– Det är positivt att det finns en vilja bland de små och medelstora företagen att öka sin FoU-verksamhet. Utan den kan vi inte skapa den tillväxt i Finland som vi är i stort behov av. Jag uppmuntrar små och medelstora företag att stärka sin FoU-verksamhet. Vi har förbundit oss till målet på fyra procent för forskning och utveckling till 2030. Avsikten är att en tredjedel av detta ska uppnås med offentlig finansiering och två tredjedelar ska vara företagens egna satsningar, säger näringsminister Rydman.

Serviceexporten ökar 

Direkt export är den vanligaste formen av internationalisering för små och medelstora företag. Den andel av exportföretagen som bedriver direktexport har ökat från 35 till 42 procent jämfört med förra året. Samtidigt har andelen företag som bedriver direkt export av varor sjunkit till 36 procent. Resultaten av SMF-barometern visar att andelen små och medelstora företag som exporterar tjänster har överskridit andelen varuexportörer.
 
– Resultaten visar att tjänsternas betydelse för Finlands export gradvis håller på att stärkas. En mångsidigare exportstruktur är positivt med tanke på hela ekonomin, säger Brotherus.  

 
Den finansiella miljön förblir utmanande – var ska investeringarna i tillväxt komma ifrån?

De små och medelstora företagen torde ha tagit sig förbi botten av konjunkturen, men det finns fortfarande utmaningar när det gäller företagens tillgång till finansiering. I höstens barometer uppgav 43 procent av de företag som behövde finansiering att de inte har fått eller ansökt om finansiering trots behovet. Motsvarande siffra för våren 2021 var 25 procent. 

– Tillgången till finansiering går åt fel håll. Företagens betalningssvårigheter har också ökat betydligt, 20 procent av de små och medelstora företagen har meddelat betalningssvårigheter under de senaste tre månaderna. Senast var siffran på denna nivå, 19 procent, under pandemin. Det är positivt att investeringarna i tillväxtorienterade företag mer sällan sköts på framtiden jämfört med vårens enkät, säger Mauri Kotamäki, chefsekonom vid Finnvera.
 
Finnvera krävs allt oftare som borgensman för banklån till företag. För så många som 75 procent av de starkt tillväxtorienterade små och medelstora företagen krävdes Finnveras borgen för att få bankfinansiering.

– Finnveras borgensförbindelser har en oerhört stor betydelse för företagen. Finnvera fullgör sin uppgift i finansieringen av tillväxtorienterade företag. Samtidigt kan man fråga sig om Finnveras växande roll är ett tecken på ett strukturellt fenomen på finansmarknaden i anslutning till bankernas kreditpolitik, säger Kotamäki.

Enligt Kotamäki håller Finnvera ständigt koll på företagslånemarknaden.

– Vi vill inte snedvrida marknaden genom att konkurrera med finansinstituten, men samtidigt försöker vi hela tiden lokalisera brister på marknaden. I början av oktober lanserar vi ett halvårslångt pilotprojekt med investeringslån för småföretag för att få mer information om finansieringsmiljön för mikroföretag. Utifrån erfarenheterna strävar vi efter att styra finansieringen till områden med marknadsbrist, säger Kotamäki.

SMF-företagsbarometern publiceras två gånger om året av Företagarna i Finland, Finnvera och arbets- och näringsministeriet. Denna gång besvarade cirka 4 200 företag enkäten. Svarstiden var från mitten av juni till mitten av juli 2024. 

Mer information:
Lars Aikala, näringsministerns specialmedarbetare, tfn 050401 6410, fornamn.efternamn@gov.fi
Juhana Brotherus, chefsekonom, Företagarna i Finland rf, tfn 050 384 9479 050384 9479, fornamn.efternamn@yrittajat.fi  
Mauri Kotamäki, chefsekonom, Finnvera, tfn 029 460 2878, fornamn.efternamn@finnvera.fiKatri Lehtonen, utvecklingschef, arbets- och näringsministeriet, tfn 050526 2515, fornamn.efternamn@gov.fi