Tillsammans skapar vi världens bästa tjänster

Social- och hälsovårdsreformen är en av de största tjänste- och förvaltningsreformerna i Finlands historia. I och med reformen överförs social-, hälso- och räddningstjänsterna från kommunernas och samkommunernas ansvar till välfärdsområdena som ska inrättas. På så sätt skapas en ny administrativ nivå – välfärdsområdet – mellan staten och kommunerna.

Målet med social- och hälsovårdsreformen är att möta de framtida utmaningarna. De uppsatta målen är goda och positiva: förbättring av tjänsternas tillgång, tillgänglighet och kvalitet. 

Då befolkningen åldras ökar behovet av social- och hälsovårdstjänster och försörjningskvoten försvagas. För att kunna trygga tillgången på kvalitativa välfärdstjänster måste servicesystemet reformeras både då det gäller kvalitet och produktivitet.

Social- och hälsovårdsbranschens årliga kostnader är cirka 21-24 miljarder euro beroende på beräkningssätt. Välfärdsområdenas beslutsfattare avgör hur och var dessa skatteresurser används.

Från och med år 2023 är andelen social- och hälsovårdsutgifter från statens totala beskattningsutfall väldigt betydande. Ifall vi lyckas ordna nödvändiga social- och hälsovårdstjänster och räddningstjänster kvalitativt och effektivt blir det över mer skatteintäkter till andra samhälleliga sektorer. Samtidigt kan vi hålla beskattningen på en måttlig nivå.

Fullmäktigeledamöter som väljs i välfärdsområdesvalet fungerar som övervakare. I vårt valprogram “Bättre vård” berättar vi om företagarnas lösningsförslag för att skapa världens bästa välfärdstjänster i Finland. Vi önskar en öppen dialog – inte motsättningar. Inom social- och hälsovårdstjänsterna behövs både den offentliga sektorn, företag och organisationer.

Välfungerande social- och hälsovårdstjänster skapar en grund för ett fungerande välfärdssamhälle och även för företagsamhetens förutsättningar. Då befolkningen åldras måste vi tillsammans hitta lösningar för att förbättra tillgången till, kvaliteten på och kostnadseffektiviteten för tjänsterna.

Företagarna i Finlands mål för välfärdsområdena

Den stora bristen i reformen är den starka viljan att koncentrera social- och hälsovårdstjänsterna till den offentliga sektorn.

Företagarnas budskap är att det är dags för samarbete. Social- och hälsovårdsbranschen sysselsätter 400 000 yrkesverksamma varav 88 000 inom den privata sektorn. Det finns cirka 18 200 företag inom social- och hälsovårdsbranschen. Fyra av fem är företag som sysselsätter högst fyra personer. Litet är också vackert.

En rättvis och öppen konkurrens skiljer agnarna från vetet. Vi vill ha en transparent och enhetlig kostnadsberäkning av den offentliga och privata sektorn med vars hjälp vi objektivt kan konkurrera kvalitativt på ett ännu bättre sätt för att utveckla social- och hälsovårdstjänsterna i Finland.

Kunden vet nog vad som är bäst. Vi hoppas att vårdköerna avvecklas och allt fler tjänster produceras så att människorna själva får välja de bästa tjänsterna bland flera olika tjänsteproducenter. Vi hoppas att även små tjänsteföretag värdesätts genom att erbjuda människor servicesedlar som ger valfrihet.

Varför är områdesvalet viktigt för företagarna?

1. Inom social- och hälsovårdssektorn används kring 21-24 miljarder euro varje år.

2. Branschen sysselsätter 400 000 yrkesverksamma varav 88 000 inom den privata sektorn.

3. Det finns cirka 18 200 företag inom social- och hälsovårdsbranschen.

4. Fyra av fem företag inom social- och hälsovårdsbranschen sysselsätter högst fyra personer.

5. De kommande åren behövs ytterligare 200 000 arbetstagare inom social- och hälsovårdsbranschen.

6. Välfärdsområdena är betydande leverantörer av köptjänster.

Sammanfattning av Företagarna i Finlands lösningar för välfärdsområdesvalet

I Företagarnas valprogram har många viktiga teman behandlats utgående från hur vi tillsammans kan skapa världens bästa välfärdstjänster i Finland. Vi betonar ett öppet och rättvist samarbete. Företagarna i Finlands lösningar:

1. Vi involverar företag och organisationer i beredningen av välfärdsområdena under hösten 2021. Vi utarbetar servicestrategier för välfärdsområdena tillsammans.

2. Vi sörjer för en hållbar offentlig ekonomi. Det är viktigt att skapa tydliga utgiftsramar för varje välfärdsområde.

3. Vi jämför äpplen med äpplen. Vi tar i bruk ett gemensamt kostnadsberäkningssystem med vars hjälp vi kan jämföra olika producenters tjänster med samma kriterier.

4. Vi delar in anskaffningar i ändamålsenliga delar så att även mikro- och småföretag har en genuin möjlighet att delta i konkurrensutsättningen. 

5. Vi låter människorna välja den tjänsteproducent som är bäst för dem: Vi tar omfattande i bruk servicesedlar, avtal om köpta tjänster och personliga budgeter.

6. Vi skapar förutsättningar för en rättvis konkurrensutsättning mellan producenterna. Vi fastställer servicesedelns värde så att både privata och offentliga tjänsteproducenter kan producera tjänsten i fråga.

7. Tillsammans är vi kreativa och fulla av idéer. Mångproducentmodellen ökar konkurrensen och uppmuntrar till innovation och att ta nya idéer i bruk.