Vaga konjunkturutsikter för små och medelstora företag i Österbotten

Små och medelstora företag i Österbotten upplever just nu vaga konjunkturutsikter, visar den färskaste SMF-företagsbarometern, som publicerades på alla hjärtans dag 14.2. Företagarna i Finland, arbets- och näringsministeriet och Finnvera utarbetar två gånger per år SMF-företagsbarometern, som beskriver hur utsikterna ser ut för små och medelstora företag.

Ett stort antal företag inom servicebranschen har deltagit i undersökningen, vilket syns i resultatet. Medan konjunkturförväntningarna i höstas hade stigit, har de nu igen gått ner i och med att det på nytt infördes restriktioner i samhället.

– Företagarna fyllde i frågeformuläret från mitten av december till mitten av januari när restriktionerna plågade framför allt företag inom servicebranschen. De har levt i stor osäkerhet då de svarat på frågorna. Min bedömning är att skulle frågeformuläret ha fyllts i nu hade utsikterna varit ljusare, säger Hippi Hovi, verkställande direktör för Kust-Österbottens företagare.

Förväntningarna har gått ner, men de är fortfarande positiva. I siffror bedömer dock de österbottniska företagen sina utsikter som sämre än företagen i hela landet. Saldotalet för de allmänna konjunkturutsikterna på Kust-Österbottens Företagares område var plus 3, när saldotalet i hela landet var plus 11.

Osäkerheten inverkar negativt på investeringsplaner

Förväntningarna på utvecklingen av omsättningen och lönsamheten följer grovt taget de allmänna konjunkturförväntningarna. De har sjunkit samtidigt som de allmänna konjunkturförväntningarna har gått ner. Saldotalen har till och med sjunkit till minussidan när det gäller lönsamhet.

– Företagen lyfter fram ökade kostnader för råvaror och energi som orsaker till sjunkande lönsamhet. Detta återspeglas också i framtida investeringar. Inom alla huvudbranscher utom industrin är det fler företag som avstår från sina investeringsplaner än som utökar dem, fortsätter Hovi

Den svaga utvecklingen när det gäller investeringsförväntningarna har samband med pandemins varaktighet, den ekonomiska tillväxten och osäkerheten kring verksamhetsförutsättningarna.

Akut brist på kunnig arbetskraft i många företag

En positiv sak är att förväntningarna på utvecklingen av antalet anställda har förblivit positiva. Många företag upplever brist på kunnig arbetskraft och uppger att tillgången på arbetskraft är ett betydande hinder för att kunna växa.

Arbetslösheten är 6,5 procent i Österbotten. Det är den lägsta siffran i Finland, om Åland inte beaktas. Det finns ett rekordstort antal lediga jobb, över 4 700.

– Så här många lediga jobb som det finns för tillfället har det aldrig funnits under min arbetskarriär. Industri, hälsovård och service är branscher där bristen på arbetskraft är stor. Inom it-branschen har bristen på till exempel kodare varit stor redan länge, säger Hanna Auronen, chef för arbetslivs- och kompetensenheten vid NMT-centralen i Österbotten.

Hur bristen på arbetskraft ska lösas enkelt och snabbt är en fråga som det inte finns något entydigt svar på, åtminstone inte enligt Hovi, Auronen eller Timo Saari, överdirektör vid NMT-centralen i Österbotten. Men det finns alla möjligheter att lösa sysselsättningsproblemet.

– I Östra Finland och huvudstadsregionen är arbetslösheten stor, det är stora regionala skillnader. Nu borde vi locka arbetslösa i andra delar av landet att flytta till Österbotten. Konkurrensen om arbetskraft är hård, men med en bra kampanj kan vi lyckas. Vi borde vända på flyttströmmen, inte enbart från Södra Finland utan även från Sverige och Norge, konstaterar Saari.

Tillgången på finansiering har i det stora hela förblivit god

Tillgången på finansiering har som helhet fortsatt varit god. Jämfört med höstens barometer har användningen av extern finansiering förblivit på samma nivå. Andelen finansiering från banker har ökat, men bakom det ligger också ändringar som hör samman med de pandemirelaterade stöden.

Ungefär hälften av svarandena uppger att finansiärernas kreditpolitik har stramats åt. Enligt barometern syns åtstramningen oftast i form av ökade krav på säkerheter och eget kapital och även i priset på finansieringen. Att kreditpolitiken stramats åt syns allra starkast i de tillväxtorienterade företagens svar.

– Den finländska banksektorn klarar sig bra, och även för företagen går det i det stora hela bra. Om bankregleringen skärps, måste tillgången på finansiering för tillväxtorienterade företag tryggas. Den gröna omställningen och befolkningens åldrande kräver förnyelse, och förnyelse kräver investeringar, säger Päivi Kinnunen, regionchef vid Finnvera.

En femtedel har kartlagt affärsverksamhetens klimateffekter

Ett aktuellt tema som det också frågades om i barometern var företagens beredskap att bidra till motverkandet av klimatförändringarna. De tillväxtorienterade företagen har större benägenhet att identifiera hur åtgärderna mot klimatförändringarna skapar möjligheter för affärsverksamhet.

Hittills har endast en femtedel av SMF-företagen kartlagt affärsverksamhetens klimatkonsekvenser. Bland större Företag är det vanligare än bland mindre företag att analysera klimateffekterna.