YRITTÄJÄ, tule mukaan omiesi pariin! Liity Yrittäjiin.
Anställningsförhållanden och lönebetalning under strejken
Arbetsgivaren saknar naturligtvis lönebetalningsskyldighet till arbetstagare som är i strejk.
Om arbetstagarna ur strejkens synvinkel är utomstående, men strejken påverkar företagets verksamhetsförutsättningar, fortsätter arbetet i en strejksituation i den utsrtäckning som det är ekonomiskt rationellt ur företagets synvinkel. Arbetsgivaren kan också ordna arbetstagarna annat arbete. Om arbetet upphör på grund av strejken är det skäl att gå igenom saken med varje enskild arbetstagare. Arbetet kan också upphöra vid olika tidpunkter för olika arbetstagargrupper.
I en sådan situation när arbetet i företaget upphör på grund av extern strejk fortsätter arbetsgivarens lönebetalningsskyldighet enligt arbetsavtalslagens 2 kapitel 12 § 2 momentet för den arbetstid som ryms inom tidsrymden från arbetets upphörande till sju kalenderdagar. Man kan inte avtala annorlunda om denna lönebetalningsskyldighet. Vanligen använder man begreppet “paus i lönebetalningen”.
Arbetstagarens lön för denna period om sju dagar bestäms enligt normala regler för uträknandet av lön. Om man använder tidslön, dvs. månadslön eller fast timlön, utgör det grunden för lönebetalning. Arbetsgivaren har rätt att dra av från lönen olika konkreta tillägg för arbetets utförand som t.ex. miljö- och skiftestillägg, söndags- och helgersättningar.
Arbetsgivaren får också dra av från arbetstagarens lön under hindret att arbeta vad arbetstagaren har sparat in då arbetsprestationen har uteblivit eller vad han under den tiden förtjänat i annat arbete eller låtit bli att förtjäna. Om arbetstagaren vägrar att utföra arbete som arbetsgivaren erbjuder har arbetsgivaren rätt att dra av motsvarande lönedel från lönen under dessa sju dagar. Då man gör avdrag ska man dock alltid beakta arbetsavtalslagens begränsningar gällande kvittningsrätten.
Utomstående arbetstagare har rätt till arbetslöshetsskydd direkt efter att arbetsgivarens lönebetalningsskyldighet upphört.
Arbetstagare som deltar i stridsåtgärder har inte rätt till lön under arbetsstriden. Ifall arbetsstriden riktar sig till endast en del av arbetsskiftet, har arbetstagarna rätt till lön till den del de arbetat.
Om de arbetstagare som är förhindrade att arbeta på grund av strejken skulle genom strejken få direkta eller indirekta förmåner, kan arbetsgivaren avbryta lönebetalningen till dem med omedelbar verkan. En sådan situation kan uppstå t.ex. då en arbetstagare som är förhindrad att arbeta hör till tillämpningsområdet av det kollektivavtal vars innehåll arbetstagarsidan försöker påverka genom strejk.
Arbetstagarna har inte rätt till naturaförmåner under en arbetsstrid, bortsett från bostadsförmånen. Arbetsgivarens olycksfallsförsäkring är inte heller i kraft under en arbetsstrid.
Under en arbetsstrid kan lönen av anställda med månadslön minskas enligt bestämmelserna i det gällande kollektivavtalet. Ifall inget kollektivavtal tillämpas på arbetstagarens anställningsförhållande, kan frånvarodagens lön beräknas utgående från den aktuella månadens arbetsdagar.
Ifall arbetstagaren har meddelat att han deltar i en stridsåtgärd och därefter insjuknar innan stridsåtgärden inleds, har han inte rätt till lön för sjuktiden så länge arbetsstriden varar. Ifall arbetstagaren inte har meddelat att han deltar i en arbetsstrid innan han insjuknar, betraktas hans frånvaro som sjukledighet.
Enligt rättspraxis har arbetstagaren rätt att i vissa situationer få lön för sjuktid under strejken, om sjukdomen har börjat innan arbetsstridsåtgärden inleddes.
Permittering under extern strejk är möjlig, men det är sällan lönsamt, eftersom att arbetsgivaren då måste betala lön för den normala permitteringsanmälningstiden, d.v.s. för två veckor. Det kan även vara svårt att bestämma tidpunkten för permitteringen eftersom att arbetets upphörande inte beror på företagets egna åtgärder.
Permittering kräver dessutom förhandlingar enligt samarbetslagen i företag som anställer över 20 personer.
