Österbottniska landskap: Fortsättningen av pälsnäringen måste säkras

Landskap och kommunerna har skickat en framställning till Finlands regering.

Pälsnäringen är koncentrerad till österbottniska landskap
Som verksamhet är pälsuppfödningen starkt koncentrerad till fyra österbottniska landskap: Mellersta Österbotten, Södra Österbotten, Österbotten och Norra Österbotten. Våren 2023 var nästan 450 aktiva pälsfarmer fortfarande verksamma i området. De regionala ekonomiska effekterna av pälsnäringen är av mycket stor betydelse i denna region: antalet personer som arbetar inom pälsnäringen är cirka 1 600 årsverken, dess andel av kommunalskatten var år 2022 11 miljoner euro och det totala värdet av pälsfarmernas skinnförsäljning under perioden 2021– 2022 var cirka 62,5 miljoner euro.

Pälsnäringen har upplevt ett flertal oberoende utmaningar
Detta år har fågelinfluensan konstaterats på mer än 60 finska pälsfarmer och omkring 420 000 pälsdjur har beordrats avlivas. Detta har orsakat betydande ekonomiska förluster för pälsnäringen, som håller på att återhämta sig från effekterna av coronapandemin och det ryska anfallskriget. De tvångsåtgärder som myndigheterna beordrat har gått långsamt framåt, vilket har försvårat farmarnas ekonomiska situation i ännu högre grad. Många pälsfarmare som är verksamma i regionen har varit tvungna att lägga ner hela sin produktion med mycket kort varsel.

När fokus bara ligger på att avliva pälsdjur, har den egentliga orsaken till problemet lämnats åt sidan: vad ska man göra åt den växande fågelpopulationen som fungerar som spridare av fågelinfluensa? Om inget görs och bekämpningen av fåglar utanför pälsfarmer inte tas på allvar och åtgärdas, kan samma situation väntas nästa vår när måsflockarna återkommer. När pälsfarmerna skyddar sig mot fåglarna, flyttar fågelflockarna till något annat ställe. Biosäkerheten för pälsfarmer måste därför förbättras, men detta kan inte bara ligga på pälsföretagarnas axlar.

Ersättning för nedläggande av verksamheten bör betalas ut utan dröjsmål och pälsnäringen bör återföras till investeringsstöd för jordbruk
Staten har nu betalat ut de första ersättningarna enligt lagen om djursjukdomar till de, vars djur varit tvungna att avlivas på grund av fågelinfluensan. Största delen av ersättningarna är dock fortfarande obetalda och det är mycket viktigt att se till att det ersättningsbelopp som överenskommits i den senaste tilläggsbudgeten för 2024 års budget går till betalning så snabbt som möjligt. Dessutom måste en rättvis lösning hittas, särskilt när det gäller avelsdjurens öde och ersättning för dessa.

Under dessa omständigheter är det orimligt att förvänta sig att pälsfarmarna skulle ha fullt ansvar för att finansiera åtgärder även för förbättring av biosäkerheten på gårdarna. Fågelinfluensa är ingen epidemi som orsakas av pälsfarmare. För att pälsfarmerna ska kunna göra de nödvändiga förbättringarna av farmernas biosäkerhet som myndigheterna kräver, måste pälsnäringen definitivt återföras till investeringsstödet för jordbruk.

Fortsättningen av pälsnäringen måste säkras
Information från den senaste pälsauktionen är lovande. Alla blårävar såldes till ett betydligt bättre pris än på föregående auktion. Alla förutsättningar för en lönsam verksamhet finns, bara man klarar sig ur den kris som fågelinfluensan orsakade. De parter som har undertecknat denna framställning kräver att pälsnäringens verksamhetsvillkor även i framtiden måste tryggas och att Finlands regering med sina åtgärder riktar tillräckligt ekonomiskt stöd för bland annat bioskydd av gårdar och till investeringar som främjar pälsfarmares fysiska och psykiska arbetsmiljö.

Nu är det hög tid för beslut.

Jyrki Kaiponen, landskapsdirektör, Mellersta Österbottens Förbund
Heli Seppelvirta, landskapsdirektör, Södra Österbottens förbund
Mats Brandt, landskapsdirektör, Österbottens förbund
Minna Nikander, kommundirektör, Kaustby kommun
Stina Mattila, stadsdirektör, Karleby stad
Hannu Jyrkkä, kommundirektör, Vetil kommun
Jari Penttilä, kommundirektör, Halso kommun
Vesa Rantala, stadsdirektör, Kauhava stad
Mikko Huhtala, kommundirektör, Evijärvi kommun
Vesa Koivunen, stadsdirektör, Alajärvi stad
Sami Alasara, kommundirektör, Lappajärvi kommun
Rurik Ahlberg, kommundirektör, Korsholms kommun
Anna Bertills, styrelseordförande, Vörå kommun
Mikaela Björklund, stadsdirektör, Närpes stad
Malin Brännkärr, kommundirektör, Kronoby kommun
Christina Båssar, kommundirektör, Korsnäs kommun
Anne Ekstrand, stadsdirektör, Staden Jakobstad
Johanna Holmbäck, vik. kommundirektör, Larsmo kommun
Martin Norrgård, stadsdirektör, Nykarleby stad
Stefan Svenfors, kommundirektör, Pedersöre kommun
Jussi Rämet, landskapsdirektör, Norra Österbottens förbund
Marja Tiura, Verksamhetsledare, Finlands Pälsdjursuppfödares Förbund rf