Mer konkurrens, mindre in-house – vad reformen av upphandlingslagen betyder för dig

Sommaren 2026 godkände riksdagen en reform av upphandlingslagen för att öka konkurrensen och företagens möjligheter att delta i offentliga upphandlingar. Lagen trädde i kraft 18.6.2026, men vissa av ändringarna börjar tillämpas först efter en övergångsperiod. Parallellt görs även vissa ändringar i speciallagen om upphandling inom sektorerna vatten, energi, transport och posttjänster, i syfte att trygga försörjningsberedskapen för kritisk infrastruktur. Nedan behandlar vi ändringarna till den allmänna upphandlingslagen.

Obligatorisk uppdelning av större upphandlingar i delar

Från och med 1.10.2026 ska upphandlingar som överstiger EU-tröskelvärdet som utgångspunkt delas upp i delar. Detta väntas gynna särskilt små och medelstora företag samt mikroföretag, som lättare kan lägga anbud på den del som passar deras verksamhet i stället för hela uppdraget. En upphandlande enhet kan avstå från uppdelning om det finns motiverade skäl, till exempel att upphandlingens art gör det omöjligt eller att det avsevärt ökar de administrativa kostnaderna.

Ny upphandling krävs vid endast ett anbud

Från och med 1.10.2026 är en upphandlande enhet skyldig att avbryta upphandlingen och genomföra en ny anbudstävlan om en upphandling, som överstiger EU-tröskelvärdet och som genomförts som öppet förfarande, resulterar i endast ett anbud. Skyldigheten gäller bara en gång per upphandling. Den upphandlande enheten kan undgå kravet om den kan visa att en tillräcklig marknadsundersökning genomförts, eller om upphandlingen redan delats upp i delar. Förändringen förväntas skapa större möjligheter för fler anbudsgivare att delta i upphandlingar.

Skärpta regler för anknutna enheter (in-house-bolag)

Upphandlingsenheter kan göra så kallade in house-upphandlingar, dvs. upphandlingar hos sina anknutna enheter, utan konkurrensutsättning, förutsatt att kraven på bland annat bestämmande inflytande uppfylls. Från och med 1.7.2027 krävs att den upphandlande enheten äger minst tio (10) procent av en anknuten enhet som är ett aktiebolag. Tidigare fanns ingen fast nedre gräns, men marknadsdomstolen har konstaterat att 0,04 procents ägande inte uppfyllde kravet på bestämmande inflytande. Detta innebär att en stor del av tidigare direkta in house-upphandlingar framöver kan konkurrensutsättas, vilket kan ge företag bättre möjligheter att delta i tjänster som hittills producerats internt.

Ägarandelskravet träder till vissa delar i kraft stegvis. Kravet gäller från 1.7.2029 för anknutna enheter som huvudsakligen producerar vissa lagstadgade hälso- och sjukvårdstjänster eller informationssystem för dessa tjänster. Fram till 30.9.2026 får nya tidsbundna avtal ingås utan att ägarandelskravet uppfylls, dock högst för ett (1) år. Dessutom får befintliga avtal utnyttjas till och med 30.6.2027 och ska då sägas upp, men vid exceptionellt oskäliga följder eller betydande ekonomiska risker kan uppsägning i stället ske senast 30.6.2030, förutsatt att detta anmälts till Statskontoret senast 30.9.2026.

Övriga ändringar

I Hilma-systemet har det tidigare inte varit möjligt att publicera upphandlingsannonser på flera språk samtidigt. Den nya lagen möjliggör samtidig publicering på finska, svenska samt andra språk, vilket ger upphandlande enheter bättre förutsättningar att uppfylla språklagens krav.

Bestämmelserna om frivilliga marknadsundersökningar ändras för att tydliggöra vilka åtgärder upphandlande enheter kan vidta för att beakta konkurrensen vid upphandlingsplaneringen. Vid en marknadsundersökning informerar den upphandlande enheten marknaden om sitt behov och utreder marknadens potential, möjligheter och synpunkter på genomförandet och konkurrensutsättningen. Detta kan ge företag bättre möjligheter att delta i anbudsförfaranden och upphandlande enheter värdefull information inför beredningen.

Avslutningsvis

Reformen innebär sammantaget mer konkurrensutsatta offentliga upphandlingar. Upphandlande enheter får nya skyldigheter, bland annat att dela upp större upphandlingar och avbryta anbudstävlingar med endast ett anbud, samtidigt som direkta in house-upphandlingar begränsas genom det nya ägarandelskravet. Upphandlande enheter bör redan nu se över ägarstrukturen i och avtalen med sådana anknutna enheter där ägarandelskravet inte uppfylls, trots de övergångsperioder som lagen ger. För småföretag och mikroföretag öppnas nya möjligheter att lägga anbud på avgränsade delar av upphandlingar och att konkurrera om uppdrag som tidigare producerats internt.

EY Advisory Oy

Tobias Björkström
Senior Legal Counsel

Felix Lindkvist
Legal Counsel