Sammanfattning 1/2017
13.2.2017
De små och medelstora företagens förväntningar om konjunkturutvecklingen under den närmaste framtiden är positiva men tillväxten kommer att förbli långsam. Förändringarna i SME-företagens konjunkturförväntningar jämfört med barometern på hösten 2016 är små men positiva. Ekonomin håller på att växa och konjunkturförväntningarnas saldotal steg med tre enheter. En så här försiktig förändring var en liten besvikelse. Den lilla förändringen beror delvis på att exportefterfrågan har kommit i gång långsamt, och hemmamarknadsutvecklingen kan inte helt kompensera detta. Dessutom minskar arbetsmarknadens nollinje och den långsamt tilltagande inflationen den privata efterfrågan.
Av SME-företagen uppskattade 44 procent att konjunkturerna blir bättre under de kommande 12 månaderna. Nio procent befarar att de kommer att försämras. I den föregående barometern var antalet företag som förutspådde bättre konjunkturer en procentenhet lägre och på motsvarande sätt de som väntade sig att konjunkturerna skulle bli sämre två procentenheter högre.
Lönsamheten normaliseras — inga överdrivna investeringar
SME-företagens lönsamhetsförväntningar har stigit samtidigt som den ekonomiska tillväxten småningom har ökat. Saldotalet steg med två enheter sedan hösten och är nu 25. Förväntningarna om lönsamheten börjar ligga på en normal nivå och närma sig nivån i goda ekonomiska förhållanden.
SME-företagens uppskattningar om investeringarnas utveckling under den närmaste framtiden är lite positivare än tidigare, men alltjämt mycket låga. I alla huvudbranscher finns dock fler företag som kommer att öka sina investeringar än sådana vars investeringar kommer att minska. Investeringarnas saldotal steg bara en enhet sedan hösten till saldotalet fyra.
Det som var litet överraskande var att det saldotal som återspeglar starkt tillväxtorienterade SME-företagens investeringsförväntningar inte förbättrades från den föregående barometern. Detta kan tyda på att tillväxtförväntningarna sjunker. Dessutom ska man komma ihåg att litet flera av dessa SME-företag än tidigare tänker skära ner sina investeringar.
Nytt arbete skapas i SME-företag
Förbättringen av ekonomiska förhållanden syns inte omedelbart som en lika stor förändring i SME-företagens personalförväntningar, eftersom företagen har hållit fast vid sina anställda under den svaga ekonomiska konjunkturen. På basis av SME-företagens positiva konjunkturförväntningar för den närmaste framtiden kan man dock anta att det börjar skapas nya arbetsplatser i företagen. Förväntningarnas saldotal steg med tre enheter från hösten till värdet 17.
Sysselsättningsmöjligheterna underlättas i någon mån av att förväntningarna om löneutvecklingen har förblivit relativt måttliga. Det syns ingen ökning jämfört med höstens barometer utan lönerna uppskattas öka i samma takt som priserna på slutprodukter.
Tillväxt från innovationer, förnyelse och internationalisering
Innovativa, växande företag är viktiga källor till nationalekonomins tillväxt och sysselsättningen. Antalet tillväxtorienterade SME-företag är alltjämt rimligt, eftersom den ekonomiska tillväxten har fortsatt. Av företagen är 11 procent starkt tillväxtorienterade. 39 procent planerar att växa i mån av möjlighet. Bland svararna har 18 procent inga tillväxtplaner. Överraskande nog har andelen sådana här företag börjat öka något.
För att trygga företagsverksamhetens kontinuitet är det viktigt att ta hand om den reella konkurrenskraften. Företagens verksamhetsbetingelser förändras till följd av förändringarna i samhället. Detta innebär att även SME-företagen hela tiden måste utveckla sig för att ha framgång och klara sig i konkurrensen.
Ett centralt element i utvecklingen och förnyelsen är innovationer samt utvecklingen av produktionen och produkterna. Företagens strama ekonomiska situation har under de senaste åren minskat möjligheterna till aktiva innovationer och produktutveckling. Till följd av det bättre ekonomiska läget tänker redan en dryg tredjedel av företagen öka sina satsningar på produktutvecklingen.
Internationalisering erbjuder en central möjlighet till tillväxt. SME-företagen har insett detta allt bättre. Redan 23 procent av SME-företagen har internationell verksamhet. I praktiken innebär detta att det i Finland finns cirka 65 000 små och medelstora företag som exporterar sina varor eller tjänster eller annars idkar affärsverksamhet utomlands. Denna andel har ökat klart.
De kraftigt tillväxtorienterade företagen särskiljer sig klart från de övriga, eftersom mer än 50 procent av dem vill växa på den internationella marknaden. Bland tillväxtorienterade företag är den motsvarande andelen 27 procent. Man kan alltså säga att främjandet av SME-företagens internationalisering även direkt stöder tillväxt och sysselsättning.
Förändringarna i exportförväntningar och exportvolymerna är traditionellt ofta snabba och branta. Enligt den här barometern kommer exporten att öka bara måttligt under de följande 12 månaderna.
Alltjämt flaskhalsar i SME-företagens finansiering
Den strama regleringen av bankverksamheten, lägre efterfrågan på krediter än vanligt samt företagens försämrade kreditvärdighet syns i SME-företagens externa finansiering. Enligt barometern har färre än vartannat företag lån från en bank eller annat finansieringsinstitut.
De största förändringarna i tillgången på företagsfinansiering verkar åtminstone för tillfället vara över. Den allmänna tillgången på finansiering verkar inte ha förändrats väsentligt, eftersom 29 procent av företagen rapporterar att de har använt extern finansiering under de senaste 12 månaderna.
Företagen tillfrågades om de hade behövt finansiering under de senaste 12 månaderna, men har inte ansökt om det. Resultatet var överraskande: närmare en tiondel av SME-företagen berättade att de inte under de 12 senaste månaderna hade ansökt om finansiering även om de hade behövt det. Siffran är hög jämfört med att bara tre procent av de företag som ansökt om finansiering berättar att de har fått ett negativt finansieringsbeslut. En betydande andel av de SME-företag som behöver finansiering verkar låta bli att ansöka om den.
Under de följande 12 månaderna tänker SME-företagen ansöka om finansiering litet mer än vad resultaten från den föregående barometern visar. Nu tänker 26 procent av svararna ansöka om finansiering. Orsaken till planerna att ansökan om finansiering är förväntningar om ekonomins fortsatta tillväxt och den ökade investeringsaktiviteten till följd av detta. Om den ojämna tillväxten berättar dock det att antalet företag som tänker ansöka om finansiering som rörelsekapital har ökat en aning från den föregående barometern. Av de SME-företag som tänker ansöka om finansiering ansöker 14 procent det som rörelsekapital på grund av företagets svaga ekonomiska ställning.
Företagsfinansierings struktur förändras mycket långsamt. Bankcentrering är alltjämt allmänt i SME-företagens finansiering. Finnveras roll som ett alternativ och komplement till banklån har förblivit nästan oförändrad. En femtedel av företag som planerar att ansöka om finansiering berättar att de vänder sig till Finnvera.
Även om de största förändringarna i kreditpolitiken för tillfället småningom verkar vara över, rapporterar närmare häften av respondenterna till barometern att kreditpolitiken alltjämt har stramats åt. Finansiärernas kreditpolitik har förändrats på ett mycket brett sätt. Vid sidan av högre marginaler och strängare säkerhetskrav har även kravet på eget kapital vuxit.
Tillgången på finansiering och dess villkor har en direkt inverkan på hur företag kan genomföra projekt av olika slag. Den här gången lät närmare en sjättedel av SME-företagen bli att genomföra viktiga investerings-, utvecklings-, marknadsförings- eller andra projekt på grund av den dåliga tillgången på finansiering.
I den här barometern frågade vi för första gången hur ett företag skulle använda ett belopp som motsvarar en tiondel av det föregående årets omsättning, om det plötsligt fick ett sådant belopp. Det klart vanligaste användningsföremålet var investeringar samt lämnandet av beloppet som en reserv. Bara nio procent av SME-företagen skulle använda detta belopp till att betala ut dividender.
Bristen på kompetent arbetskraft hotar tillväxten
När företagen tillfrågades om hindren för sysselsättningen svarade en dryg tredjedel att det ekonomiska läget är instabilt och att efterfrågan är otillräcklig. I synnerhet industriföretagen upplever att den otillräckliga efterfrågan är ett betydande hinder för sysselsättningen. Också storleken på lönebikostnaderna och den dåliga tillgången på arbetskraft hindrar företagen från att anställa mera personal. Detta problem accentueras i synnerhet hos tillväxtorienterade företag.
Hos nästan hälften av företagen begränsar bristen på kompetent arbetskraft tillväxten. Vart tionde företag meddelar att bristen på kompetent arbetskraft är det viktigaste hindret till tillväxt och för cirka 40 procent av företagen begränsar den tillväxten i viss mån.
Framgångsrikt ägarbyte är en möjlighet
Varje företagare måste vid något skede fundera vad som sker med företaget när företagaren inte längre aktivt deltar i dess verksamhet. Cirka 40 procent av företagarna överväger möjligheten att avstå från sitt företag under de kommande tio åren.
Överföringen av affärsverksamheten genom företagsförvärv, generationsväxling eller annat ägarbyte gör det möjligt för företaget att fortsätta med sin verksamhet. Vid ägarbyte är behovet av extern finansiering stort, eftersom 80 procent av aktörerna skulle behöva finansiering för sin utvidgning från en extern källa.