Sammanfattning 1/2011

16.2.2011

Omsättningen ökar stadigt

De relativt höga omsättningsförväntningarna, saldotal +43, utgör den klaraste signalen för sme-företagens förtroende för den närmaste tidens ekonomiska utveckling. Saldotalet sjönk från förra höstens rekordnivå med 3 enheter, när byggnadsverksamhetens och speciellt industrins förväntningar blev mer försiktiga och handelns förväntningar steg lite. Inom servicenäringarna förblev förväntningarna nästan oförändrade. Industrins uppgång från en mycket djup konjunktursvacka belyses av att branschens förväntningar är ännu högre än andra branschers. Inom industrin är dock skillnaden mellan förväntningarna bland företag och mellan nuläget och framtiden stort.

De högsta omsättningsförväntningarna har företag som sysselsätter minst 50 anställda. Tre av fyra av dem beräknar att omsättningen stiger. När endast några procent bereder sig på en nedgång av omsättningen blir saldotalet ytterst högt, + 70.

Förväntningarna om lönsamhetsutvecklingen har liksom förväntningarna om omsättningen sjunkit lite. Skillnaden till förra höstens saldotal är 4 enheter. Det väsentliga och positiva är ändå att perioden med negativa lönsamhetsutsikter förblev ganska kort för sme-företag, ca ett år.

Ingen snabb ökning i investeringarna

Förväntningarna om utvecklingen av investeringarna ligger efter sme-företagens övriga affärsområden. Investeringarnas saldotal sjönk med 2 enheter till nivån + 5, som är endast ca hälften av det långsiktiga medeltalet.

Endast i de största företagen med en omsättning på minst 5 miljoner euro har investeringsförväntningarna hållits relativt starka med ett saldotal som når + 16. Små företag är klart försiktigare.

Investeringarna bromsas upp av att en del företag ännu har outnyttjad kapacitet och också av förslagen om skärpning av beskattning av icke-noterade bolags dividender.

Sme-företagens förväntningar om personalmängdens förändringar sjönk till negativa tal endast under år 2009 och till och med då förblev personalminskningen mindre än förväntat. Nu har förväntningarna stabiliserats till saldotalet + 17, när var fjärde sme-företag meddelar att de kommer att öka sin personal och två tredjedelar kommer att behålla den oförändrad.

Stabiliteten av den finländska hemmamarknaden syns i handelns personalförväntningar, som steg med fyra enheter från hösten. Personalförväntningarnas positivitet i relation till investeringsförväntningarna tyder på att många sme-företag har ledig kapacitet vars bruksgrad är på stigande, De ökar sin personal men inte ännu sina investeringar.

Ju mindre företag det gäller desto färre är planerna åtgärder för att minska personalen. Detta är naturligt eftersom personalminskning i små företag betyder vanligen också att affärsverksamheten minskas väsentligt.

Tilltro till exportens ökning

Ökningen av industrins orderstock höjde sme-företagens exportförväntningar, vars saldotal steg med 3 enheter till nivån +34. Redan 45 procent av industriföretagen förväntar sig att deras export ökar och motsvarande grad av alla sme-företag översteg 40 procents nivå. För ett år sedan trodde endast vart fjärde sme-företag på ökad export. Antalet exporterande sme-företag har ändå inte vuxit – snarast tvärtom. Enligt barometern utgör exportföretag lite under 30 procent av alla sme-företag.

Fördelningen av företag enligt storlek som idkar import är klart jämnare än inom exporten. Av svarandena på denna barometer är över hälften av alla importföretag sådana som har under 10 anställda. Också importförväntningarna är relativt stabila mellan företag av olika storlek.

Sme-företagens förväntningar på ökningen av produktionskostnaderna har stigit över hela linjen. Ökningen av saldotalet med 4 enheter kommer från handel och service.

Sme-företagens förväntningar på prisernas och lönernas ökningstakt detta år ligger mycket nära de nyaste inflationsprognoserna. De branschvisa skillnaderna i slutproduktprisernas höjning är nästan obefintlig. Detsamma gäller lönerna.

Förändringen som skedde i förra höstens barometer, där prisförväntningarna steg ovanför lönehöjningsförväntningarna, har bibehållits. Förväntningarna på att slutproduktpriserna stiger snabbare än lönerna syns inte ändå som en ökning av lönsamhetsförväntningarna. Förklaringen ligger i de allmänna produktionskostnadernas starkare ökning.

Tillväxtorienteringen har återvänt också till byggnadsverksamheten

Vart tionde sme-företag anser sig vara starkt tillväxtorienterat och ca 40 procent planerar att öka enligt möjligheterna. Det förbättrade ekonomiska läget har också vänt byggnadsverksamhetens tillväxtorientering positivt och den har ökat betydligt från föregående barometer.

Tillväxtorienteringen är klart vanligare bland yngre och större sme-företag. På samma sätt är tillväxtorienteringen större bland företag som verkar inom större marknader än bland företag i genomsnitt.

Efterfrågan på finansiering har hållits oförändrad

Trots att läget på finansieringsmarknaden har varit exceptionellt och starkt föränderlig, har sme-företagens finansieringsplaner hållits relativt stabila. Detta gäller både tagande av extern finansiering under de föregående 12 månaderna som planerna för detta år.

Lite över vartannat sme-företag har lån från bank eller annat finansieringsinsitutut, Denna andel har hållits nästan oförändrad under tillväxtperioder och under depressioner. Också finansieringens bankcentrering har bibehållits trots den ökade mångsidigheten av finansmarknaderna.

Företagen som har tagit lån är med tudelade beroende på sin storlek. Antalet företag som har tagit lån i gruppen som har under 10 anställda har sjunkit lite. Däremot är antalet företag som har över 50 anställda och som har bank- eller motsvarande lån 6-7 procentenheter högre än förra hösten eller för ett år sedan. Denna tudelning kan reflektera skillnaderna i tillgången till finansiering inom olika branscher och mellan olika företag.

Den ökade tillväxten i ekonomin har inte ännu ökat sme-företagens vilja att söka extern finansiering. Av alla sme-företag i barometern ämnar 23 procent söka finansiering detta år.

Det viktigaste användningsändamålet för extern finansiering är fortfarande brukskapital. Skillnaden till andra ändamål har dock minskat jämfört med de tidigare barometrarna, vilket tyder på att sme-företagens betalningsförmåga har börjat förbättras. Situationen för finansiering av investeringar är precis detsamma som för ett halvt år sedan: 18 procent av dem som söker finansiering anser att utvidgning av investeringar i maskiner och apparater är det viktigaste användningsändamålet.

Efterfrågeutsikterna för Finnveras konjunkturlån och – borgen är mycket liknande som på hösten. Det har ändå skett olika förändringar inom branscherna. Behovet av Finnveras finansieringstjänster sjunker gradvis inom industrin och skillnaden till situationen för ett år sedan är redan märkbar. Detsamma gäller byggnadsverksamheten. Däremot är handelns sme-företags finansieringsförväntningar på samma nivå som för ett år sedan.

Under detta år beräknar man att små och starkt tillväxtorienterade företag kommer att i högre grad än tidigare fråga efter Finnveras konjunkturlån. De största företagens efterfrågeförväntningar på finansiering är klart lägre än förra hösten.

Anpassningen fortsätter, betalningssvårigheterna har minskat

Konjunkturförbättringen har möjliggjort att allt färre företag har behövt ty sig till anpassningsåtgärder eller möta betalningssvårigheter.

Ca en tredjedel av sme-företagen har varit tvungna att anpassa in verksamhet under finanskrisen. Anpassningen har varit desto allmännare ju större sme-företag det har varit frågan om. Också tillväxtorienterade företag har oftare hamnat att anpassa sin verksamhet jämfört med andra.

Det oroväckande i situationen är dock det, att trots ekonomins förbättrade situation och tillväxtutsikter har andelen företag som planerar anpassningsåtgärder ökat lite.

Anpassningen och sme-företagens strukturomvandling hänger ihop med ägar- och generationsskiften. Deras antal har hållits stabil under senaste året: inom 27 procent av sme-företag förväntas en ägar- eller ett generationsskifte inom de närmaste 5 åren. Ägarskifte blir aktuellt särskilt bland små sme-företag inom industrin.

Finanskrisens stora skugga håller på att försvinna. Detta syns bäst i en gradvis nedgång i antalet betalningssvårigheter. Under de senaste tre månaderna har andelen som upplevt betalningssvårigheter sjunkit från höstens barometer med fura procentenheter till 15 procent. Vi är dock fortsättningsvis långt ifrån normaltillståndet, där endast några procent av företagen har betalningssvårigheter. Situationen har dock förbättrats inom alla branscher, särskilt inom byggnadsbranschen.

Sammanfattning av de regionala resultaten

Saldotalet som beskriver konjunkturförväntningarna sjönk för hela landets del från förra höstens barometer med 6 enheter till talet + 34. Från den allmänna linjen skiljer sig särskilt Kajana, vars saldotal steg med 8 enheter. Kajanas förväntningar på förändringen av omsättningen avviker också från andra områden och situationen förväntas förbättras i Kajana med 18 enheter samtidigt som hela landets saldotal sjunker 3 enheter.

De mest positiva personalförväntningarna återfinns på traditionellt sätt i Helsingfors, men också i Kajana, vars saldotal 27 är landets högsta. De största nedgångarna har riktats mot Satakunta, vars saldotal sjönk med 10 enheter.

Saldotalet för investeringar sjönk mest, dvs. med 11 enheter i Satakunta och i Norra Karelen, vars saldotal -2 är tillsammans med Egentliga Finlands, Kymmenedalens och Södra Österbottens lägsta i landet. De högsta saldotalen för investeringar finns i Helsingfors och i Österbotten, som också förbättrade sitt saldotal mest, 6 enheter.

De mest tillväxtorienterade företagen återfinns förutom i huvudstadsregionen också i Kajana, där 67 procent av företagen strävar efter tillväxt. Lägst är sme-företagens tillväxtorientering i Kymmenedalen, Norra Karelen och Österbotten där nästan vart femte företag inte har tillväxtmål över huvudtaget.

>> Barometern med de detaljerade graferna m.m. finns tyvärr endast på finska.