14.9.2023 klo 09:00
Tutkimus

Sammanfattning

Efter en exceptionellt negativ start på året har konjunkturutsikterna för små och medelstora företag återhämtat sig till den svagt negativa nivå som rådde för ett år sedan. Lindringen av energikrisen och utjämningen av effekterna från det ryska anfallskriget har bidragit till att utsikterna har gått i riktning uppåt, även om de fortfarande förblir negativa. Ekonomins tillstånd förväntas således försämras något under det kommande året. De exceptionella senaste åren och den aktuella osäkerheten i ekonomin påverkar fortfarande direkt utsikterna för konjunkturutvecklingen på kort sikt för små och medelstora företag.


De svaga utsikterna förklaras delvis av det ryska anfallskriget mot Ukraina, den rekordsnabba ränteuppgången och den fortsatt höga kostnadsnivån för andra året i rad. Hela den europeiska ekonomins riktning är starkt beroende av utvecklingen av dessa faktorer. Det är svårt att förutsäga utvecklingen av kriget, och dess konsekvenser både nationellt och internationellt har en betydande inverkan på den osäkerhet som råder i verksamhetsmiljön.

Saldotalet för konjunkturutsikterna steg med 12 enheter från våren till −6. Av små och medelstora företag bedömde 21 procent att konjunkturerna kommer att förbättras under de kommande 12 månaderna, medan 27 procent tror att de kommer att försämras. Lite fler än hälften av små och medelstora företag bedömer att konjunkturerna förblir oförändrade.

Förväntningarna på ökad omsättning ökar, men osäkerheten minskar investeringarna

Utsikterna för utvecklingen av omsättningen har stärkts samtidigt som de allmänna konjunkturutsikterna har stigit från vårens bottensiffror. Saldotalet steg med åtta enheter från vårens barometer och får värdet nio.

Lönsamhetsförväntningarna för små och medelstora företag har försämrats kraftigt under de senaste åren samtidigt som det allmänna förtroendet för ekonomin har minskat. Efter en exceptionell vinter och start på året har osäkerheten om framtiden minskat något, men saldotalet för lönsamhetsförväntningarna är fortfarande negativt med värdet −10. Lönsamhetsförväntningarna har dock förbättrats något inom alla huvudbranscher jämfört med våren 2023.

Något fler små och medelstora företag än tidigare förväntar sig också en förbättring av sin solvens. Efter det exceptionella föregående året har förväntningarna på solvensutvecklingen långsamt börjat återhämta sig: saldotalet steg med sju enheter från vårens barometer 2023 och får värdet tre.

Små och medelstora företag räknar med att kraftigt minska sina investeringar inom en snar framtid. Till följd av de försämrade konjunktur- och tillväxtutsikterna finns det fler företag inom samtliga huvudbranscher som minskar sina investeringar än företag där investeringarna förväntas öka. Saldotalet för investeringsutsikterna är fortfarande kraftigt negativt med värdet −17. Den svaga utvecklingen av investeringsutsikterna är troligen kopplad till den exceptionellt stora osäkerhet som Rysslands anfallskrig har orsakat. Även den fortsatta inflationen och den snabba ränteuppgången som en följd av denna har en direkt påverkan på små och medelstora företags investeringar och investeringsavsikter.

Små och medelstora företag försiktiga med att öka antalet anställda

De påtagliga negativa effekterna av kriget och de mycket osäkra framtidsutsikterna har något försämrat utsikterna för utvecklingen av antalet anställda. Endast 14 procent av små och medelstora företag planerar att öka antalet anställda under det kommande året. Däremot förväntar sig 12 procent av företagen en minskning av antalet anställda.

Saldotalet för utsikterna får således värdet ett, vilket är samma som på våren 2023. Fortfarande planerar en stor majoritet, det vill säga 74 procent av små och medelstora företag, att behålla sina nuvarande antal anställda. Företagens förändringar av antalet anställda är också kopplade till investeringsviljan: tillgången på kompetent arbetskraft är en förutsättning för investeringar. Å andra sidan är investeringsviljan också en av de bakomliggande orsakerna till ökningen av antalet anställda.

De snabba kostnadsökningarna avtar

Förväntningarna på stigande produktionskostnader har minskat något från toppnivån förra hösten. Saldotalet för förväntningarna förblir dock fortfarande högt. Även företagens prissättningsflexibilitet när det gäller egna produkter och tjänster har ökat, men tillväxthastigheten har avtagit. Ökningen av prissättningsflexibiliteten kan inte kompensera för ökningen i priserna på mellanprodukter: produktionskostnaderna förväntas öka nästan en och en halv gång snabbare än slutprodukternas priser. Något överraskande underlättas situationen av det faktum att förväntningarna på löneökningar är måttliga, trots att många branscher kämpar med brist på arbetskraft.

Det som gör situationen mer utmanande är att produktionskostnaderna förväntas ligga kvar på samma nivå och öka i samma eller till och med snabbare takt än under perioder med stark ekonomisk utveckling. Nu måste man anpassa sig till liknande kostnadsökningar under mycket osäkra förhållanden.

Tillväxtpotential genom förnyelse samt forsknings- och utvecklingsverksamhet

Hållbar ekonomisk tillväxt, den allmänna sysselsättningssituationen och produktivitetsutvecklingen i samhällsekonomin är beroende av den privata sektorns förmåga och möjligheter att agera och utvecklas. Onödiga begränsningar av företagens verksamhetsmöjligheter eller konkurrens har negativa effekter på samhällsekonomins tillväxtmöjligheter och sysselsättningen. På motsvarande sätt är stödet för företagens tillväxtmöjligheter kopplat till en bättre sysselsättningssituation och en lindring av utmaningarna inom den offentliga ekonomin.

Det positiva är att den långvariga nedgången i antalet tillväxtorienterade företag har stannat upp, åtminstone tillfälligt. Andelen små och medelstora företag som är starkt tillväxtorienterade eller tillväxtorienterade i mån av möjlighet ökade med 2 procentenheter. Trots det är andelen tillväxtorienterade företag låg, och den långsiktiga nedåtgående trenden är en källa till oro.

Digitaliseringen och robotiseringen, tillsammans med andra teknologiska framsteg, fortsätter dock att utvecklas snabbt oberoende av konjunkturer och har en allt större påverkan på företagens vardag. Av små och medelstora företag har 15 procent infört ny teknologi under det senaste året och 43 procent har investerat i digitalisering. Inom alla branscher har lite fler än hälften av företagen också utbildat sin personal. Dessutom har tre av tio företag lanserat nya produkter eller tjänster på marknaderna.

I denna barometer avses med forskning och utveckling (FoU) kreativ och systematisk verksamhet för att öka kunskapen och använda den i nya tillämpningar. En relativt hög andel små och medelstora företag, 22 procent, rapporterar att de bedriver FoU-verksamhet i någon form. Som väntat finns det betydande skillnader mellan branscherna när det gäller förekomsten av FoU-verksamhet. Den största andelen finns inom industrin, där 39 procent av små och medelstora företag bedriver FoU-verksamhet.

Fler än hälften av små och medelstora företag anser att det finns utvecklingsmöjligheter inom företagets försäljnings- och marknadsföringskompetens. Utveckling och utbildning av personal samt ledarskap framstår som viktiga områden för utveckling. Det största hindret för att utveckla företagsverksamheten är däremot den allmänna konjunktursituationen och ekonomiska situationen. Även om problemen med tillgången på arbetskraft har lindrats något sedan barometern för ett år sedan, framstår de fortfarande som det näst största hindret för utveckling enligt resultaten. Höga inflationsnivåer påverkar också små och medelstora företag, och kostnadsnivån är ett centralt hinder för utveckling.

Strikt reglering minskar användningen av extern finansiering

Den strikta regleringen av bankverksamhet och företagens försämrade solvens påverkar användningen av extern finansiering för små och medelstora företag. Andelen små och medelstora företag som har tagit lån från banker eller andra finansinstitut har förändrats mycket lite under de senaste åren.

Finnvera har förblivit en viktig finansiell aktör, och dess roll som alternativ och komplement till banklån har ökat något. Finnveras borgen har en central betydelse för att få finansiering: nästan en tredjedel av dem som ansökte om bankfinansiering uppgav att tillgången till finansiering förutsatte Finnveras borgen. Det som är värt att notera i denna barometer är att i synnerhet tillväxtorienterade företag är intresserade av Finnvera som finansiär.

Takten för det digitala språnget verkar ha saktat ner

Under coronapandemin ökade trycket på små och medelstora företag att digitalisera sin affärsverksamhet, eftersom interaktionen ansikte mot ansikte minskade och en allt större del av företagens dagliga verksamhet skedde digitalt. Nu verkar takten för införandet av digitala tjänster och verktyg ha saktat ner.

Egna webbplatser är fortfarande det mest använda digitala verktyget i företagens affärsverksamhet. Dessutom använder små och medelstora företag bland annat sociala medier, molntjänster och nätköp. Däremot är användningen av ”Big data” och industriellt internet mycket låg bland små och medelstora företag. Användningen av AI-applikationer och robotteknik har minskat med en procentenhet på ett år och har inte ökat sedan 2019, trots den snabba utvecklingen och den ökande tillgängligheten av AI-applikationer och robotteknik.

Rysslands anfallskrig har mångfacetterade konsekvenser

Rysslands anfallskrig mot Ukraina har kraftigt ökat osäkerheten kring ekonomiska utsikter och finansieringsförhållanden. De totala konsekvenserna sträcker sig längre än bara till de företag som har direkta Rysslandsrelaterade risker i sin affärsverksamhet.

Rysslands anfallskrig påverkar små och medelstora företag på mycket olika sätt. Nästan hälften av företagen uppger att Rysslands anfall mot Ukraina har haft en negativ inverkan på företagens affärsverksamhet eller produktion. Samtidigt rapporterar en något högre andel av företagen att anfallskriget inte har haft någon inverkan. Det är dock tydligt att kriget och dess konsekvenser fortfarande är förenade med stor osäkerhet, och osäkerhet är skadligt för ekonomin. Den bromsar både investeringar och konsumtionen i Finland. Den mest centrala osäkerhetsfaktorn är den långvariga inflationen och den snabba och kraftiga ränteuppgången som har en direkt inverkan på till exempel köpkraften.

Muita kiinnostavia aiheita