Sammanfattning 1/2018
15.2.2018
De små och medelstora företagens förväntningar om konjunkturutvecklingen under den närmaste framtiden är sämre än förra hösten. Förändringarna i SME-företagens konjunkturförväntningar jämfört med barometern på hösten 2017 är dock små. I och med att nationalekonomins tillväxt i allt högre grad riktas till export, sjönk saldotalet för konjunkturförväntningar med tre enheter. Vi verkar ha passerat toppen i SME-företagens konjunkturförväntningar.
Till förändringen i konjunkturutsikterna bidrar inte bara exportens centrala roll utan även det att den privata konsumtionen och i synnerhet byggnadsinvesteringarna förväntas minska. Denna utveckling påskyndas av hushållens kraftiga skuldsättning. Dessutom minskar den småningom tilltagande inflationen konsumtionsmöjligheterna.
Bland SME-företagen uppskattar 43 procent att konjunkturerna kommer att förbättras under de 12 följande månaderna, och åtta procent tror att de kommer att försämras. Betraktat enligt bransch skedde den största förändringen inom byggandet. Även inom industrin och i servicebranschen kunde man se en negativ förändring. Högst var saldotalet inom industrin och byggandet. Förväntningarna i servicebranschen är nästan lika bra som inom industrin och byggandet. Utvecklingen är lamast inom handeln, men förväntningarna har inte märkbart sjunkit sedan den föregående barometern. Det saldotal som beskriver situationen inom handeln är alltjämt litet sämre än i de övriga branscherna.
Omsättningsökningen blir långsammare och investeringarna kommer inte i gång
SME-företagens förväntningar om omsättningsutvecklingen motsvarar mycket långt de allmänna konjunkturförväntningarna. Saldotalet låg på samma nivå som i höstens barometer och fick värdet 39. Detta ligger nära det långsiktiga medeltalet för bra ekonomisk utveckling.
SME-företagens lönsamhetsförväntningar har blivit en aning bättre samtidigt som den ekonomiska tillväxten har fortsatt. Trots ekonomins kraftiga tillväxt steg saldotalet inte med mer än en enhet sedan våren och var 26. Förväntningarna gällande lönsamheten börjar småningom ligga på en normal nivån, men de har inte än uppnått nivån för goda ekonomiska förhållanden, som ligger kring 30 enheter.
Uppskattningarna om utvecklingen av SME-företagens investeringar under den närmaste framtiden är positiva men alltjämt mycket låga. Till följd av den positiva utveckling som pågått i två år är saldotalet för investeringar positivt i alla branscher. Saldotalet blev fyra. Det skedde ingen förändring sedan hösten. Investeringarnas svaga utveckling torde berätta om SME-företagens svaga tillit till ekonomins utveckling på längre sikt.
Nytt arbete i SME-företag skapas långsamt
Förbättringen av ekonomiska förhållanden syns inte omedelbart som en lika stor förändring i SME-företagens personalförväntningar, eftersom företagen har hållit fast vid sina anställda under den svaga ekonomiska konjunkturen. Ekonomins tillväxt syns småningom i förväntningarna om antalet anställda.
Saldotalet för förväntningarna på 17 börjar småningom närma sig den långsiktiga normalnivån. Saldotalet steg bara med en enhet sedan hösten. En stor majoritet av SME-företagen, cirka 70 procent, tänker alltjämt hålla kvar den nuvarande personalnivån. Det att lönerna förväntas stiga en aning snabbare än priserna på slutprodukter försvårar för sin del sysselsättningsmöjligheterna.
Tillväxt från innovationssamarbete, internationalisering och artificiell intelligens
Växande, innovativa företag är viktiga för nationalekonomins tillväxt och sysselsättningen. Trots att ekonomin har vuxit snabbare har andelen kraftigt tillväxtorienterade företag inte börjat öka. Antalet tillväxtorienterade företag har under de senaste åren stigit med cirka fem procent. Det är dock värt att iaktta att tillväxttakten har jämnats ut trots nationalekonomins snabba tillväxt.
För att trygga företagsverksamhetens kontinuitet är det viktigt att ta hand om den reella konkurrenskraften. SME-företagen söker framgång och konkurrensfördel från flera olika källor. Till exempel 76 procent av företagen har investerat i informationsteknologi, programvaror eller maskiner och utrustning under de senaste 12 månaderna. Nästan 60 procent av företagen har utbildat sin personal.
Den snabba teknologiska utvecklingen framhäver färdigheterna att förnya sig. Nya idéer och innovationer uppstår allt oftare i nätverk av olika slag. Cirka en femtedel av SME-företagen tar hand om sin reella konkurrenskraft genom att samarbeta med högskolor och forskningsinstitut. Den populäraste formen av samarbete är utbildningssamarbete, som närmare hälften av dessa företag bedriver. För nästan en tredjedel är samarbetsformen med högskolor och forskningsinstitut innovationer och utvecklingsarbete i anknytning till dem.
Internationalisering erbjuder en central kanal för tillväxt. SME-företagen har allt bättre insett detta. Redan 22 procent av SME-företagen har internationell affärsverksamhet. I praktiken innebär detta att det i Finland finns cirka 62 000 små och medelstora företag som exporterar sina varor eller tjänster eller annars idkar affärsverksamhet utomlands. Denna andel har ökat.
För små och medelstora företag innebär internationalisering ett viktigt steg mot någonting nytt. Inträde i nya marknadsområden förutsätter en vilja att ta risker samt en möjlighet till nya finansieringsarrangemang. SME-företag exporterar oftast sina produkter eller tjänster mot faktura, utan någon kreditförsäkring. Av SME-företagen har 55 procent fungerat på det här sättet. Till all lycka har andelen under de senaste åren sjunkit.
En liten grupp föregångare bland SME-företag vill växa genom att utnyttja artificiell intelligens i sin affärsverksamhet. Mest utnyttjas den i servicesektorn. Inom industrin används artificiell intelligens i låg grad, men experiment och pilotprojekt är vanliga. Plattformar med artificiell intelligens är de populäraste formerna där artificiell intelligens utnyttjas eller testas. Lösningar i anknytning till tal och språk samt kundservicerobotar är de viktigaste formerna av artificiell intelligens som finns i bruk.
Normaliseringen av SME-företagens finansiering har inte avlägsnat flaskhalsar
Den strama regleringen av bankverksamheten och företagens försämrade kreditvärdighet, som delvis beror på den, syns i SME-företagens externa finansiering. Enligt barometern har färre än vartannat företag lån från en bank eller annat finansieringsinstitut. Användningen av extern finansiering har dock börjat öka något.
Även om de största förändringarna i tillgången på företagsfinansiering åtminstone tillfälligt borde vara över, verkar den allmänna tillgången på finansiering ha stramats åt något. Drygt 40 procent att respondenterna rapporterar att kreditpolitiken alltjämt har stramats åt.
Närmare en tiondel av SME-företagen berättade att de inte under de 12 senaste månaderna har ansökt om finansiering, även om de hade behövt pengar. Siffran är stor jämfört med att bara tre procent av de företag som ansökt om finansiering berättar att de har fått ett negativt finansieringsbeslut. En betydande andel av de SME-företag som behöver finansiering verkar låta bli att ansöka om den.
Till följd av den goda ekonomiska situationen och hela ekonomins investeringsbehov tänker SME-företagen under de följande 12 månaderna ansöka om litet mera finansiering är vad den föregående barometern visade. Nu tänker 24 procent av svararna ansöka om finansiering.
Tillgången på finansiering och dess villkor har en direkt inverkan på hur företag kan genomföra projekt av olika slag. Vart sjunde SME-företag lät bli att genomföra viktiga investerings-, utvecklings-, marknadsförings- eller andra projekt på grund av den dåliga tillgången på finansiering.
Företagsfinansierings struktur förändras mycket långsamt. Bankcentreringen är alltjämt allmänt i SME-företagens finansiering. Finnveras roll som ett alternativ till och en komplettering av banklån har förblivit nästan oförändrad. En femtedel av de företag som planerar att ansöka om finansiering berättar att de vänder sig till Finnvera.
Anpassning till konjunkturer har omvandlats till brist på arbetskraft
Det förbättrade konjunkturläget syns i SME-företagens sjunkande behov att anpassa sin verksamhet. I synnerhet inom industrin har behovet minskat klart. Även i handels- och servicesektorn planeras det allt färre anpassningsåtgärder.
I synnerhet kraftigt tillväxtorienterade företag har drabbats av den svaga tillgången på arbetskraft. Mer än hälften av företagen upplever att tillgången på yrkeskunnig arbetskraft som motsvarar företagets behov i viss mån begränsar tillväxten. Sammanlagt 14 procent anser att detta utgör ett märkbart hinder för tillväxt.
Också storleken på lönebikostnaderna och den allmänna tillgången på arbetskraft är faktorer som klart hindrar företagen från att anställa mera personal. Detta problem accentueras i synnerhet hos tillväxtorienterade företag.
Framgångsrikt ägarbyte är en möjlighet
Varje företagare måste vid något skede fundera vad som sker med företaget när företagaren inte längre aktivt deltar i dess verksamhet. Närmare 40 procent av företagarna överväger möjligheten att avstå från sitt företag under de kommande tio åren.
Överföringen av affärsverksamheten genom företagsförvärv, generationsväxling eller annat ägarbyte gör det möjligt för företaget att fortsätta med sin verksamhet. Vid ägarbyte är behovet av extern finansiering stort, eftersom 80 procent av aktörerna skulle behöva finansiering från en extern källa för sin utvidgning.