YRITTÄJÄ, tule mukaan omiesi pariin! Liity Yrittäjiin.
Sammanfattning 2/2017
11.9.2017
De små och medelstora företagens förväntningar om konjunkturutvecklingen under den närmaste framtiden är positiva men tillväxten kommer att vara långsammare än väntat. Förändringarna i SME-företagens konjunkturförväntningar jämfört med barometern på våren 2017 är små men positiva. Trots ekonomins branta tillväxt steg saldotalet för konjunkturförväntningarna med bara tre enheter. En så här försiktig förändring var en besvikelse.
Den blygsamma förändringen beror delvis på att den ekonomiska tillväxten trots den allt starkare exporten främst är beroende av privat konsumtion och investeringar.
47 procent av SME-företagen uppskattade att konjunkturerna blir bättre under de kommande 12 månaderna. Nio procent befarar att de kommer att försämras. I den föregående barometern var antalet företagare som väntade sig bättre konjunkturer tre procentenheter mindre och de som väntade sig att konjunkturerna skulle bli sämre lika stort som nu.
Lönsamheten normaliseras småningom, inga stora investeringar
SME-företagens lönsamhetsförväntningar har stigit något samtidigt som den ekonomiska tillväxten småningom har tilltagit. Trots den snabbare ekonomiska tillväxten steg saldotalet inte från våren utan är alltjämt 25.
SME-företagens uppskattningar om investeringarnas utveckling under den närmaste framtiden är mycket låga. Till följd av den positiva utvecklingen som pågått i två års tid är saldotalet för investeringar positivt i alla branscher, men alltjämt blygsamt, dvs. fyra. Det har inte skett några förändringar sedan våren. Investeringarnas blygsamma utveckling torde berätta om SME-företagens svaga tillit till ekonomins utveckling på längre sikt.
Det som är överraskande gällande investeringsförväntningarna är att saldotalet för investeringarnas utveckling på starkt tillväxtorienterade SME-företag inte har blivit bättre sedan den föregående barometern. Detta kan tyda på att tillväxtförväntningarna har sjunkit.
Nytt arbete skapas långsamt på SME-företag
Förbättringen av ekonomiska förhållanden syns inte omedelbart som en lika stor förändring i personalförväntningarna, eftersom SME-företagen har hållit fast vid sina anställda under den svaga ekonomiska situationen. Man kunde dock förvänta sig att förbättringen av den ekonomiska situationen småningom ska synas som allt positivare förväntningar om antalet anställda. Jämfört med förväntningarna var resultatet i barometern en liten besvikelse. Saldotalet föll från våren med en enhet till 16. En stor majoritet av SME-företagen, cirka 70 procent, tänker alltjämt behålla det nuvarande antalet anställda.
Det att lönerna förväntas stiga klart snabbare än i vårens barometer försvårar för sin del sysselsättningsmöjligheterna. De uppskattas även stiga snabbare än priserna på slutprodukter.
Tillväxt från innovationer, förnyelse och internationalisering
Innovativa, växande företag är viktiga för nationalekonomins tillväxt och sysselsättningen. Trots att ekonomin har vuxit snabbare har andelen kraftigt tillväxtorienterade företag börjat sjunka en aning. Även antalet tillväxtorienterade företag håller på att sjunka något.
För att trygga företagsverksamhetens kontinuitet är det viktigt att ta hand om den reella konkurrenskraften. Företagens verksamhetsbetingelser förändras till följd av förändringarna i samhället. Detta innebär att även SME-företagen hela tiden måste utvecklas för att ha framgång och klara sig i konkurrensen.
Ett viktigt element i att utveckla och förnya sig är innovationer samt utvecklingen av produktionen och produkterna. Företagens strama ekonomiska situation har under de senaste åren minskat möjligheterna till aktiva innovationer och produktutveckling.
Den allmänna konjunktursituationen ställer alltjämt utmaningar för företagens utveckling, nästan oberoende av bransch eller företagets storlek. Konkurrenssituationen och kostnadsnivån nämns också ofta som hinder för utvecklingen.
Internationalisering erbjuder en central kanal för tillväxt. SME-företagen har allt bättre insett detta. Redan 22 procent av SME-företagen har internationell verksamhet. I praktiken innebär detta att det i Finland finns cirka 62 000 små och medelstora företag som exporterar sina varor eller tjänster eller annars idkar affärsverksamhet utomlands. Denna andel har ökat.
De kraftigt tillväxtorienterade företagen skiljer sig klart från de övriga. Mer än 50 procent av dem söker tillväxt på den internationella marknaden. Främjandet av SME-företagens internationalisering stöder därmed direkt även tillväxt och sysselsättning.
På över hälften av företag som internationaliserat sig utgör exporten över 10 procent av hela omsättningen och bildar en betydande del av affärsverksamheten. För sammanlagt 22 procent utgör exporten mer än hälften av omsättningen och är därmed företagets primära omsättningskälla.
För små och medelstora företag innebär internationalisering ett viktigt steg mot någonting nytt. Inträde i nya marknadsområden förutsätter en vilja att ta risker och en möjlighet till nya finansieringsarrangemang. SME-företag exporterar oftast sina produkter eller tjänster mot faktura, utan någon kreditförsäkring. Av SME-företagen har 65 procent arbetat på det här sättet. Till all lycka har andelen under de senaste åren sjunkit.
Litet över 10 procent av företagen har använt offentliga internationaliseringstjänster som erbjuds i Finland. De företag som har använt offentliga tjänster är rätt nöjda med den hjälp de har fått. Till exempel av de företag som har haft kontakter med Finnvera upplevde cirka 70 procent att de har fått alla de tjänster som de behöver.
Även verksamheten av andra organisationer som erbjuder offentliga internationaliseringstjänster upplevs som nyttig. En allmän iakttagelse är dock att företagen även skulle ha behövt andra tjänster. Tio procent av SME-företagen anger att de under det kommande året kommer att utnyttja internationaliseringstjänster. Mest hjälp behövs för finansieringen, anskaffandet av marknadsinformation och skapandet av nätverk.
Flaskhalsar i SME-företagens finansiering har inte försvunnit
Den strama regleringen av bankverksamheten, lägre efterfrågan på krediter än vanligt samt företagens försämrade kreditvärdighet syns i SME-företagens externa finansiering. Enligt barometern har färre än vartannat företag lån från en bank eller annat finansinstitut.
Drygt 40 procent att respondenterna rapporterar att kreditpolitiken alltjämt har stramats åt. Finansiärernas kreditpolitik har förändrats på ett mycket brett sätt. Vid sidan av högre marginaler och strängare säkerhetskrav har även kravet på eget kapital stigit.
Närmare en tiondel av SME-företagen berättade att de under de senaste 12 månaderna inte har ansökt om finansiering, även om de hade behövt det. Siffran är överraskande stor jämfört med det att bara tre procent av de företag som ansökt om finansiering berättar att de har fått ett negativt finansieringsbeslut.
Trots den goda ekonomiska situationen och hela ekonomins investeringsbehov tänker SME-företagen under de följande 12 månaderna ansöka om mindre finansiering är vad den föregående barometern visar. Nu var andelen fyra procentenheter lägre än under första hälften av 2017.
Tillgången på finansiering och dess villkor har en direkt inverkan på hur företag kan genomföra projekt av olika slag. Den här gången lät närmare en sjättedel av SME-företagen bli att genomföra viktiga investerings-, utvecklings-, marknadsförings- eller andra projekt på grund av den dåliga tillgången på finansiering.
Företagsfinansieringens struktur förändras mycket långsamt. Bankcentreringen är alltjämt allmänt i SME-företagens finansiering. Finnveras roll som ett alternativ till och en komplettering av banklån har förblivit nästan oförändrad. En femtedel av de som planerar att ansöka om finansiering berättar att de vänder sig till Finnvera.
Livskraftiga företag skapar vitalitet omkring sig
Varje kommun är lika framgångsrik som de företag som är verksamma inom den. Sambandet mellan kommuner och företag kan inte nekas. I praktiken är det helt nödvändigt för kommuner att effektivera sin näringspolitik. Förändringar i SME-företagens verksamhetsmiljö utreds med en förfrågning om det lokala näringsklimatet.
Som helhet har näringspolitiken utvecklats i positiv riktning. Nästan alla lokala aktörer som främjar företagandet har förbättrat sin verksamhet jämfört med den förfrågning som gjordes för två år sedan. Det har skett klart positiv utveckling i verksamhetsplatsens konkurrenskraft och trivsamhet. Även trafikförbindelserna har förbättrats.
Digitalisering utnyttjas dåligt men formgivningens värde förstås
SME-företagen använder digitala tjänster av olika slag i sin affärsverksamhet, men det är oroväckande att se att användningen av nästan alla tjänster har minskar jämfört med förra årets barometer. Denna utveckling kompenseras av att SME-företagen trots detta upplever att digitaliseringen medför många olika fördelar.
SME-företagen förstår väl formgivningens betydelse. Bland företagen utnyttjar 21 procent formgivning ständigt eller ofta och 24 procent då och då. Vanligast är det att utnyttja formgivning inom industrin. Närmare hälften av kraftigt tillväxtorienterade företag anser att formgivning är en central del av företagsverksamheten.