Barometern för små och medelstora företag 2/2026: Sammanfattning

Små och medelstora företags konjunkturförväntningar har stigit tydligt jämfört med i våras och föregående år. Trots kriget i Iran och den efterföljande uppgången i oljepriset stärktes förväntningarna under första halvåret 2026 av att den ekonomiska tillväxten hade fortsatt i flera kvartal och inflationen förblivit låg. Nettotalet för konjunkturutsikterna steg med nio enheter jämfört med barometern våren 2026 och fick värdet tio.

Av de små och medelstora företagen bedömer 29 procent att konjunkturen förbättras under de kommande 12 månaderna, medan 19 procent tror att den försämras. Drygt hälften av företagen anser att konjunkturen förblir oförändrad. I barometern våren 2026 var andelen företag som förutsåg en förbättring sex procentenheter lägre och andelen som förutsåg en försämring fyra procentenheter högre.

De små och medelstora företagens konjunkturförväntningar indikerar således en ekonomisk utveckling i Finland som är ungefär i linje med, eller något starkare än, de flesta ekonomiska prognoser. Trots de förbättrade utsikterna präglas både den ekonomiska utvecklingen och företagens förväntningar fortfarande av en betydande osäkerhet.

Tillväxtförväntningarna stiger, men osäkerheten minskar investeringarna

Förväntningarna på omsättningens utveckling har stärkts långsamt samtidigt som de allmänna konjunkturförväntningarna har stigit från bottennoteringarna 2023 och 2024. Nettotalet för omsättningsförväntningarna steg med två enheter jämfört med barometern våren 2026 och fick värdet 16.

De små och medelstora företagens förväntningar på lönsamhetsutvecklingen har återhämtat sig långsamt sedan början av 2024. Den största osäkerheten inför framtiden har avtagit, men nettotalet för lönsamhetsförväntningarna är fortfarande negativt och ligger på minus fyra.

De små och medelstora företagen bedömer att de kommer att minska sina investeringar under de kommande 12 månaderna. Svaga investeringsavsikter har synts i resultaten av barometern för små och medelstora företag i flera års tid. Tillverkningsindustrin är den enda huvudbransch där fler företag planerar att öka sina investeringar än förväntar sig att investeringarna minskar. Trots att investeringsavsikterna har stärkts i över två år är nettotalet för förväntningarna på förändringar i investeringarnas värde fortsatt negativt och ligger på -11.

En positiv signal i de små och medelstora företagens investeringsförväntningar är den kraftiga uppgång som under de senaste två åren skett i nettotalet för investeringsutvecklingen bland starkt tillväxtorienterade företag. Nettotalet för de starkt tillväxtorienterade företagen ligger nu på 53, jämfört med 20 våren 2024.

Små och medelstora företag fortsätter att behålla sin personal

Knappt 15 procent av de små och medelstora företagen planerar att öka antalet anställda under det kommande året. Däremot förväntar sig cirka 11 procent av företagen en minskning av personalstyrkan. En fortsatt stor majoritet, 74 procent av företagen, avser att behålla sin nuvarande personalnivå.

De små och medelstora företagen försöker behålla sin kompetenta arbetskraft även i utmanande ekonomiska situationer. Trots en långvarigt svag konsumentefterfrågan och ökad handelspolitisk och geopolitisk instabilitet har företagens personalförväntningar varit positiva sedan barometern hösten 2024.

Tillväxtpotential genom förnyelse samt forskning och utveckling

De många kriserna under de senaste åren har inte i någon större utsträckning minskat företagens tillväxtvilja. Knappt 40 procent av de små och medelstora företagen är starkt tillväxtorienterade eller söker tillväxt när möjligheter finns. Dessutom verkar den långsiktiga, trendmässiga nedgången i andelen tillväxtorienterade företag ha stannat av. Andelen ligger ändå betydligt under det långsiktiga genomsnittet.

Vart femte små och medelstort företag har tagit i bruk ny teknik och nästan hälften har investerat i programvara, informationssystem eller artificiell intelligens under det senaste året. Dessutom har 46 procent av företagen utbildat sin personal. Knappt tre av tio företag har också lanserat nya produkter eller tjänster på marknaden.

Med forskning och utveckling (FoU) avses kreativ och systematisk verksamhet för att öka kunskapen och använda den för nya tillämpningar. En betydande andel av de små och medelstora företagen, 25 procent, uppger att de bedriver forskning och utveckling i någon form. Som väntat finns det betydande skillnader mellan branscherna. Andelen är störst inom tillverkningsindustrin, där 42 procent av företagen bedriver FoU-verksamhet.

Internationell tullpolitik har ökat kostnaderna och skärpt konkurrensen

Under 2025 och 2026 har de små och medelstora företagens exportförväntningar tyngts av att handelsrelationerna har försämrats till följd av USA:s tullpolitik. Trots den betydande osäkerheten förväntar sig 44 procent av de exporterande företagen att exportens värde ökar under det kommande året. Nettotalet för förväntningarna på förändringar i exportens värde ligger på 37.

Vart femte små och medelstort företag bedriver export eller annan affärsverksamhet utomlands. Norden är den viktigaste marknaden för finländska små och medelstora företag. Av företagen med utrikeshandel är 71 procent verksamma där. Utöver Norden är även övriga Europeiska unionen en betydande marknad med en andel på 65 procent. Den näst viktigaste marknaden är Storbritannien, där omkring vart femte små och medelstort företag är verksamt.

Drygt en femtedel av de små och medelstora företagen rapporterade ökade kostnader till följd av internationell tullpolitik eller andra handelshinder. Dessutom har fler än vart tionde företag mött skärpt konkurrens. Drygt hälften av alla små och medelstora företag uppgav att tullpolitiken eller andra begränsningar av den internationella handeln inte hade påverkat företagets verksamhet vid tidpunkten för undersökningen. Bland företag som bedriver export eller annan affärsverksamhet utomlands var motsvarande andel 46 procent.

Det ekonomiska läget och den stränga regleringen minskar användningen av extern finansiering

Företagens kreditvärdighet har försämrats till följd av den långsamt återhämtande ekonomin och den långvarigt svaga konjunkturen. Detta återspeglas, i kombination med regleringen av bankverksamheten, i de små och medelstora företagens användning av extern finansiering: mindre än 40 procent av företagen har lån från banker eller andra finansinstitut. Användningen av extern finansiering har minskat tydligt jämfört med barometern våren 2026.

På den positiva sidan har intresset för extern finansiering bland tillväxtorienterade företag hållits på en relativt god nivå.

Det innevarande året 2026 har varit mer utmanande än förutsett för många små och medelstora företag, vilket syns i antalet företag med betalningssvårigheter. Cirka 19 procent, det vill säga knappt vart femte företag, rapporterade svårigheter att sköta sina betalningar under de senaste tre månaderna. Andelen steg med tre procentenheter jämfört med barometern våren 2026 och ligger på samma nivå som under pandemihösten 2020.

Samarbetet mellan små och medelstora företag och utbildnings- och forskningsorganisationer har varit fortsatt stabilt

Ett betydande antal små och medelstora företag samarbetar med läroanstalter, utbildningsanordnare eller utvecklingsbolag. Förekomsten av samarbete mellan företagen och läroanstalter och forskningsorganisationer har förändrats mycket lite sedan hösten 2024, då frågan senast ställdes. Samarbetsformerna var många, men praktik, läroavtalsutbildning, annat utbildningssamarbete samt examensarbeten betonades i svaren.

De fördelar som företagen upplever att samarbetet med läroanstalter och forskningsorganisationer har medfört har minskat jämfört med för två år sedan. Då ansåg 45 procent av företagen att kunskapsbasen och kompetensen hade stärkts genom samarbetet med högskolor och forskningsorganisationer. Nu är andelen 40 procent. Trenden har varit nedåtgående redan en längre tid.

De vanligaste resultaten av samarbetet med läroanstalter och forskningsorganisationer var en stärkt kunskapsbas och kompetens i samarbetet med högskolor och forskningsorganisationer samt rekrytering av en ny kompetent medarbetare i samarbetet med andra utbildningsanordnare. I många små och medelstora företag har samarbetet också lett till nya eller förbättrade produkter eller tjänster.